Patienterna har inte tid att invänta statlig vård

Debattörerna: Det finns liv att rädda här och nu

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Uppdaterad 2023-05-11 | Publicerad 2023-05-10

Inom kort kommer regeringen och sjukvårdsminister Acko Ankarberg Johansson att initiera en utredning om statligt huvudmannaskap för sjukvården. Vi är oroade över att utredningen riskerar att fördröja det som måste göras i vården nu, skriver debattörerna.

DEBATT. Ska staten eller regionerna styra vården? Frågan har skapat många rubriker de senaste åren och åsikterna har gått isär.

Inom kort förväntas regeringen sjösätta en utredning om ett helt eller delvist statligt huvudmannaskap för sjukvården.

 

Vi representerar över 30 organisationer inom akademi, vård, företag, patient- och professionsförbund som arbetar tillsammans i föreningen ”Agenda för hälsa och välstånd” för att stärka förutsättningarna för medicinsk forskning, företagande och vård i Sverige.

Vi har olika uppfattningar om vårdens huvudmannaskap, men är alla oroade över att utredningen riskerar att fördröja det förtydligande av ansvar och samordning som behövs här och nu i vissa frågor.

 

Otydlig ansvarsfördelning och bristande samordning har redan försenat utvecklingsprocesser i vården och det sker på patienternas bekostnad.

Dagens patienter har inte tid att vänta. De måste få tillgång till mer effektiv diagnostik och behandling.

 

I dag överlämnar vi en nulägesanalys och tio konkreta åtgärdsförslag med handlingsplaner till regeringen.

Ett av områdena där beslut om tydligare ansvarsfördelning brådskar är implementering av precisionsmedicin, som gör det möjligt att i större utsträckning än tidigare korrekt identifiera, behandla och bota vissa sjukdomar.

Både den tidigare och nuvarande regeringen har varit tydliga med att denna utveckling ska komma invånarna till godo.

 

I nuläget har precisionsmedicinska centrum initierats vid vissa universitetssjukhus i Sverige. Via dessa centrum möts forskning och klinik, med hög grad av patientsamverkan.

Dessa centrum är i tidig fas och deras utveckling är helt beroende av tillgång till finansiering och kompetens, inte bara inom precisionsmedicin utan också inom till exempel juridik och ekonomi.

Flera av de forskningsinfrastrukturer som är nödvändiga för utveckling av precisionsmedicin saknar också finansiering för kommande år, till exempel Genomic medicine Sweden och Biobank Sverige.

 

En annan förutsättning för att precisionsmedicin och annan vård ska leda till ökad vårdkvalitet är att vi har samlade hälsodata i Sverige.

För att kunna samla hälsodata krävs interoperabla journalsystem, vilket vi inte har på nationell nivå i dag.

Invånare, vårdgivare, forskare och företag måste få bättre möjlighet att bidra till insamling, användning och delning av data, och det måste ske på ett etiskt, säkert och strukturerat sätt.

 

För att hantera dessa utmaningar och undvika fördröjningar och ojämlikhet vid implementering av precisionsmedicin föreslår vi att regeringen:

  • tar beslut om ett nationellt 10-årsprogram för forskning och implementering av precisionsmedicin.
  • tillsätter en expertgrupp, i samråd med universitetssjukvårdsregionerna, för att ta fram en konkret handlingsplan och budget för 10-årsprogrammet.
  • beslutar om en nationell handlingsplan för lagring, insamling, delning och användning av hälsodata, samt långsiktiga resurser för utförandet av planen i enlighet med ”European health data space”.

 

Samtidigt har regionerna ett stort ansvar att ta vara på professionens utvecklingskraft lokalt och vi föreslår att de:

  • skapar bättre förutsättningar för kompetensförsörjning.
  • säkerställer budget- och tidsutrymme för forskning, utveckling och vidareutbildning i vårdverksamheten, inte minst de regioner som bedriver universitetssjukvård.
  • tar ansvar för att deras journalsystem följer nationella riktlinjer för att säkerställa kvalitet och interoperabilitet för it-system inom hälso- och sjukvården.

 

Svensk vård måste få bättre förutsättningar att utvecklas så att invånarna verkligen får den kvalitet som kunskapsläget erbjuder i dag. För att så ska ske krävs ett ökat statligt ledarskap och ansvarstagande rörande till exempel finansiering och regelverk, samtidigt som regionerna måste förbättra de lokala förutsättningarna.

Vi som grupp tar inte ställning till utredningen om statligt huvudmannaskap, men vårt budskap till regeringen är att inte låta utredningen fördröja den utveckling av vård och patientnära forskning som kan och behöver stärkas här och nu. Det finns liv att rädda.


Anna Nilsson Vindefjärd, generalsekreterare Forska! Sverige
Tobias Alfvén, ordförande Svenska läkaresällskapet
Mats Ulfendahl, forskningsdirektör i Region Östergötland 
Ann-Marie Wennberg Larkö, sjukhusdirektör Sahlgrenska universitetssjukhuset
Anna Martling, dekan Karolinska Institutet
Göran Larsson, forsknings- utvecklings- och innovationschef Region Västerbotten
Lotta Håkansson, ordförande för Reumatikerförbundet
Ulrika Årehed Kågström, generalsekreterare Cancerfonden
Martin L Olsson, prodekan Medicinska fakulteten Lunds universitet
Sofia Rydgren Stale, förbundsordförande för Sveriges läkarförbund
Eva Tiensuu Janson, professor i medicin Uppsala universitet
Johan Färnstrand, vd Lif – de forskande läkemedelsföretagen
Lise Lidbäck, förbundsordförande Neuroförbundet
Jonas Appelberg, tf forsknings- och utbildningschef Region Örebro län
Margareta Haag, ordförande Nätverket mot cancer
Katrine Riklund, prorektor Umeå universitet 
Jakob Tellgren, Nordenchef MSD
Mia von Euler, överläkare Universitetssjukhuset Örebro, Dekan Örebro universitet 
Robert Kronqvist, vd Apotekarsocieteten
Mikaela Odemyr, ordförande Astma- och allergiförbundet
Johan Schnürer, rektor Örebro universitet
Malin Parkler, vd Pfizer Sverige
Kristina Sparreljung, generalsekreterare Hjärt-lungfonden
Jan-Ingvar Jönsson, rektor Linköpings universitet
Agnieszka Madej, förbundsordförande Sveriges farmaceuter
Thomas Magnusson, ordförande Diabetes Sverige
Freddie Henriksson, tf vd Janssen Sverige
Ulrika Lindstrand, förbundsordförande Sveriges ingenjörer
Tomer Feffer, managing director Bayer AB
Lena Gustafsson, ordförande Forska! Sverige
Patriq Fagerstedt, förbundsordförande Naturvetarna
Anne-Lie Öberg, chef för policy och samhällskontakter Medtronic Norden
Ulrica Sehlstedt, managing partner Arthur D. Little
Anders Åkesson, förbundsordförande Riksförbundet Hjärtlung
Lena Jonasson, dekan Medicinska fakulteten Linköpings universitet


Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.

Följ ämnen i artikeln