Glöm inte männen efter coronakrisen

Replik från Kjell Kampe om pandemins påverkan på kvinnor

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Publicerad 2020-05-15

I dag talas det ofta om mäns risktagande som en destruktiv maskulinitetsnorm. Men efter Coronan behöver vi ha dessa män vid full vigör, driftiga personer som vågar ta risker och satsa på att bygga upp nya verksamheter, skriver Kjell Kampe.

REPLIK. I Aftonbladen 8 maj skriver Peter Eriksson och Åsa Lindhagen under rubriken ”Försvara kvinnors rätt efter Coronapandemin”: Våldsutsatta kvinnor och barn riskerar att fara ännu mer illa på grund av den ökade isoleringen och att regeringen satsar 100 miljoner på arbetet med att stödja våldsutsatta kvinnor och barn. 

Jag ifrågasätter inte det påståendet eller den satsningen, men det finns anledning att också peka på en effekt av coronakrisen där majoriteten av offren är män.

I Sverige finns det 369 000 egna företagare, varav 70 procent är män (SCB statistik från 2015). Män driver dessutom i större utsträckning firmor som kräver stora investeringar. När Coronan slår till drabbas många av konkurs. Allt som återstår är dyra lån.

”Bra karl reder sig själv” – män hyser ett motstånd mot att söka professionell hjälp – men till exempel efter Gudrunorkanen, då många sydsvenskar fick se sitt levebröd gå förlorat över en natt, drabbades många män av djup depression.

De redde sig inte själva utan skulle behövt professionell hjälp. Några begick självmord.

I dag talas det ofta om mäns risktagande som en destruktiv maskulinitetsnorm, men efter Coronan – en sån tid kommer – då behöver vi ha dessa män vid full vigör, driftiga personer som vågar ta risker och satsa på att bygga upp nya verksamheter! Deras kreativitet får inte ha krossats av coronan.

Att problem som drabbar män inte lyfts fram tror jag beror på att de organisationer som arbetar med mäns jämställdhetsfrågor är svaga och nästan helt saknar stöd från samhället. De feministiska organisationerna är många och starka och har lyckats styra debatten till att nästan helt handla om kvinnors problem.

En riktad, kanske uppsökande verksamhet med psykologiskt stöd till småföretagare som fått sina livsverk krossade behövs. Det skulle ju också vara till hjälp för alla i drabbade familjer.

Hur många miljoner tycker regeringen att ett sådant arbete får kosta?


Kjell Kampe, utbildare integration och språk, Uppsala


Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.

Texten är en replik. Läs hela debatten här