Skolan ska inte skicka ut unga i arbetslöshet
Anna Ekström: Nu anpassas gymnasiet efter arbetsmarknadens behov
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Publicerad 2022-06-17
DEBATT. I Sverige utbildas för många influencers och för få industriarbetare – så kan vi inte fortsätta om vi ska ta tillbaka kontrollen över välfärden och bli världsledande inom den gröna omställningen.
Men detta ska det nu bli ändring på. Riksdagen har precis röstat ja till regeringens proposition ”Dimensionering av gymnasial utbildning för bättre kompetensförsörjning”.
Det innebär en omläggning av utbildningspolitiken, så att också arbetsmarknadens behov ska vara styrande när gymnasieskolor och komvux planerar sitt utbildningsutbud.
Det spelar ingen roll hur många av framtidens jobb vi skapar om ingen utbildas för att ta dem. Och det behövs duktigt yrkesfolk – överallt!
I de nya industrierna som drivs av klimatomställningens teknikutveckling, i byggsektorn, i de gröna näringarna, i skolan, i vården och i omsorgen.
Sverige behöver fler yrkeskunniga undersköterskor, plåtslagare, processtekniker och transportförare. Särskilt allvarlig är bristen på gymnasialt utbildade personer med yrkesinriktning.
Samtidigt läggs viktiga yrkesprogram ner. De är dyra och konkurreras ut av populära program som lockar ungdomar, men som inte leder till jobb.
En gymnasieutbildning är den viktigaste faktorn för varaktig etablering på svensk arbetsmarknad, men även valet av utbildning påverkar möjligheterna att få ett jobb.
I dag utbildar vi fler än vad som efterfrågas till vissa branscher och färre än vad vi behöver till andra. Det är fel, men det är också något vi kan ändra på.
Utbudet av utbildning inom gymnasieskolan och yrkesvux behöver anpassas för att bättre svara mot kompetensförsörjningsbehoven inom både välfärden och näringslivets små och stora företag.
Det är nödvändigt för att utrusta människor med de kompetenser som behövs för att klara klimatomställningen och säkerställa att framtidens gröna jobb hamnar i Sverige.
De förändringar som riksdagen nu alltså har beslutat om innebär att:
- Arbetsmarknadens behov ska vägas in när huvudmän, såväl offentliga som enskilda, bestämmer vilka utbildningar som ska erbjudas och antalet platser på dessa.
- Kommunerna genom avtal med minst två andra kommuner ska samverka om planering, dimensionering och erbjudande av utbildning i gymnasieskolan och komvux.
- Kompetensförsörjningen får betydelse vid nya godkännanden av enskilda huvudmän för gymnasieskolor. För att starta en ny skola eller ett nytt program krävs framöver att utbildningen i fråga bidrar både till att möta ungdomars efterfrågan och fyller ett arbetsmarknadsbehov.
- Skolverket får i uppdrag att ta fram regionala planeringsunderlag som stöd till huvudmännen. Underlagen ska innehålla tydliga bedömningar av vad som behöver ändras i utbildningsutbudet.
Yrkesutbildningarna har varit kraftigt underdimensionerade i Sverige. Det har regeringen ändrat på genom att under de senaste två mandatperioderna dubblerat antalet utbildningsplatser på yrkeshögskolan.
Nu gör vi också om dimensioneringen av gymnasiet och yrkesvux så att utbudet bättre matchar arbetsmarknadens behov.
Det kommer leda till att fler får jobb, att fler får möjligheter till egen försörjning och delaktighet i samhället och det bidrar till att förbättra integrationen.
Vi ska inte låta våra nyblivna studenter springa ut i arbetslöshet samtidigt som många branscher skriker efter folk. Vi behöver varenda ung människa när nya jobb skapas i hela landet och vi ställer om samhället för framtiden.
Anna Ekström, utbildningsminister (S)
Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.