Öppna för flyktingar – och ställ tuffa krav

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Uppdaterad 2016-01-08 | Publicerad 2016-01-06

Pehr G Gyllenhammar: Hårda språkkrav gynnar både nyanlända och Sverige

Pehr G Gyllenhammar.

DEBATT. Sverige tog förra året emot fler flyktingar per capita än något annat europeiskt land. Tyskland var nummer två. Det är en fråga om medmänsklighet – men också något av en drömsits för ett land med en efterkrigsgeneration på väg mot pension, att plötsligt få in en mängd människor i arbetsför ålder.

I slutet av förra året beslöt Sverige att i princip stänga gränsen för flyktingar. Denna vändning pekar på att svenska regeringen inte förstått följderna av sin politik. Jag var stolt över mitt lands humanitära åtgärder. Men nu verkar vändningen skapa nya offer, med grusade förhoppningar och tragedier i dess spår.

En annan, för Sverige mycket viktig fråga, är vilka konsekvenser det blir för fredsprojektet EU. Det kan vi ännu inte säga men riskerna är stora.

När det gäller flyktingmottagning har Sverige har sedan länge varit ett land med både tolerans och goda avsikter. Men vi har ganska ofta misslyckats i själva verket. Vi har tagit in stora grupper flyktingar och alltför ofta placerat en enda språkgrupp i små kommuner. Dessa flyktingar kan inte tala med någon annan än sina egna. Svenskarna förstår inte deras språk. Därför skapas inga kontakter mellan de nyanlända och ortsbefolkningen. Detta leder till snabbt främlingskap med dåliga följder. Alla vet att det är svårt att skapa harmoni om man inte förstår varandra.

Enligt min mening är därför det viktigaste att snabbt kunna förstå varandra, kunna tala med varandra och börja samverka. Undervisning i svenska måste vara obligatorisk från första dagen. Endast då kan anpassningen till det nya landet börja. Det är inte bara bra för såväl nyanlända som bofasta, det är också bra för Sverige. Ju snabbare man lär sig det nya språket, desto lättare har man att få arbete och kunna försörja sig. Därmed gagnas alla.

Att komma ur bidragsförsörjningen är en oerhört viktig del i integrationsarbetet. Om man inte förstår språket förstår man inte heller miljön och förblir utanför och med ett dåligt intryck av det land man kommit till. Vårt land behöver nytt blod och unga krafter. Vi måste välkomna invandringen – men också ha en bestämd och kraftfull politik för snabb anpassning och förmåga att försörja sig.

Förra året hade vi öppna dörrar tills vi stängde dörrarna helt och plötsligt. Detta förtog nog det första, och mycket goda, intrycket nyanlända hade fått av Sverige. Istället skapade vi besvikelse och misstro. Här finns absolut kritik att rikta mot regeringen.

Det är viktigt att ha konsekvent politik för att hantera dessa mänskliga frågor, att inte göra utsatta människor förtvivlade. Men vi måste också visa dem att vi är kompetenta och redo att lära invandrare svenska på tre till sex månader. Det är nyckeln och chansen till ett värdigt liv i vårt land.

Det kan verka brutalt att kräva goda språkkunskaper på så kort tid. I Sverige är vi ofta ”mesiga” av fel skäl. Det är därför våra skolor och universitet får allt sämre standard - vi ställer inte tillräckliga krav, för att vi anser att det är brutalt att kräva. Det är en felsyn och en undanflykt. Av de högst rankade tio universiteten i världen finns två i England och ännu fler i USA. Sverige har inte ett enda bland de femtio bästa. Karolinska Institutet i Stockholm är det enda som kommer in bland Topp 100 i 2015 års ranking från CWUR (The Centre for World University Rankings).

Att rusta upp vårt utbildningssystem, med genom höjda krav på alla oavsett ursprung, kommer att göra oss bättre på ta emot utsatta människor på flykt och på samma gång stärka vår konkurrenskraft som land.

Pehr G Gyllenhammar