Skammen för psykisk ohälsa måste vi få bort

Jimmie Åkesson: Jag fick hjälp tidigt, det var avgörande

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Uppdaterad 2021-10-11 | Publicerad 2021-10-10

Under min egen sjukskrivning 2014 var hjälpen och bemötandet jag fick av vården helt avgörande för min väg till tillfrisknande. Det understryker att rätt insatser i ett så tidigt skede som möjligt kan göra en enorm skillnad för många, skriver Jimmie Åkesson.

DEBATT. Sverige är på många sätt ett fantastiskt land, vi har mycket att vara stolta över och mycket att tacka tidigare generationers svenskar för.

Sverige har dock också tyvärr många problem. Vi har en otrygghet som har bitit sig fast på en hög nivå, en splittring och segregation som sliter vårt samhälle itu och en välfärd som i många avseenden går på knäna.

Dessa, och många fler områden, är alla nödvändiga att på allvar ta itu med för att Sverige åter ska bli ett bra land att leva i. Därför är detta viktiga prioriteringar för vårt parti.

Men Sverige behöver också må bättre. Den psykiska ohälsan är idag tyvärr omfattande, och utgjorde i december 2020 det enskilt vanligaste skälet till att både kvinnor och män uppbar sjukpenning. Enligt Försäkringskassan hela 49 respektive 39 procent.

Bakom dessa siffror finns människor som lider och som i många fall inte kan leva sina liv fullt ut. Runt dessa finns också anhöriga och nära vänner som oroar sig för hur deras vän, partner eller kanske barn mår.

För varje individ som drabbas påverkas således ofta även deras omgivning.

Utöver det mänskliga lidandet innebär psykisk ohälsa också enorma kostnader för samhället. Både i termer av välfärdstjänster inom ramen för rehabilitering och sjukskrivning, och kostnader för arbetsgivarna, inte minst när det kommer till produktionsbortfall kopplat till sjukfrånvaro.

Uträkningar visar att kostnaden för samhället sammantaget uppgår till tiotals miljarder varje år. Detta är således ett samhällsproblem som alla skulle gagnas av att vi kunde bekämpa bättre än i dag.


Komplexiteten i det breda begreppet “psykisk ohälsa” gör dock att det inte finns några enkla lösningar.

Det handlar i stället om en rad olika åtgärder som måste vidtas på flera olika fronter för att kunna komma tillrätta med den ökande psykiska ohälsan.

Under min egen sjukskrivning år 2014 var hjälpen och bemötandet jag fick av vår fantastiska hälso- och sjukvård helt avgörande för min väg till tillfrisknande, vilket understryker att rätt insatser i ett så tidigt skede som möjligt kan göra en enorm skillnad för många.

Det handlar naturligtvis om behandling och rehabilitering när ohälsan redan har uppstått, men i lika hög utsträckning handlar det om förebyggande och uppfångande åtgärder för dem som ännu inte har nåtts av rätt stöd.

På det politiska planet driver vi flera förslag på åtgärder som vi betraktar som fundamentala för att motverka den ökande psykiska ohälsan i Sverige. Några exempel på dessa är:

  1. Införandet av en samlad och långsiktig plan där en nationell kommitté för arbetet mot psykisk ohälsa tillsätts. Deltagare för denna kommitté bör vara ansvariga ministrar, representanter från samtliga riksdagspartier och expertis inom området. 
  2. Ett nationellt forskningsprogram bör inrättas för att stödja arbetet med den nationella strategin. Det är av central vikt att forskningen på området utökas för att bland annat ytterligare öka kunskapen och utvecklingen av evidensbaserade metoder inom vården. Sverige har alla förutsättningar för att kunna vara världsledande inom forskning på området psykisk ohälsa.
  3. Sverige har på flera håll en situation med långa väntetider. För att motverka detta vill vi inrätta nationella flödesprogram som ska specificera insatser och tidsramar för olika målgrupper. Men också förbättra koordineringen mellan olika sektorer såsom BUP, socialtjänst, förskola/grundskola och elevhälsan.

Samtidigt måste vi inse att problemet inte kan lösas enbart med politiska åtgärder. Arbete med att öka kunskapen och förbättra generella attityder i civilsamhället måste också till.

Det finns i dag ett glapp mellan antalet människor som skulle behöva söka hjälp och antalet som faktiskt söker hjälp.

Det kan finnas flera orsaker till detta, men en orsak är att psykisk ohälsa fortfarande är omgärdat av skam och stigma där det hos vissa finns en alltför hög tröskel för att be om hjälp.

Detta är något vi aktivt måste arbeta med att motverka.

I dag den 10:e oktober uppmärksammas den internationella dagen för psykisk hälsa.

Det är positivt att den här dagen ägnas åt att uppmärksamma vikten av vår psykiska hälsa, men det bör inte vara den enda dagen. Vår förhoppning är att frågor om psykisk hälsa och psykisk ohälsa kan få mer utrymme i både det politiska hälsofrämjande arbetet och den offentliga debatten.

Det är först när vi öppet kan diskutera problematiken som vi har realistiska möjligheter att komma med lösningar som på riktigt skulle kunna hjälpa de människor som mår dåligt i det tysta.

Jimmie Åkesson, partiledare (SD)


Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.