Rekordmånga svenskar sitter fast i skuldfällan

Debattören: 177 000 barn bor i dag i familjer som är överskuldsatta

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Publicerad 2021-09-22

Överskuldsättningen har blivit ett samhällsproblem och utvecklingen måste brytas. Ett av mina förslag är att utöka undervisningen i privatekonomi i skolan, skriver Arturo Arques.

DEBATT. 400 000 svenskar hade i fjol 87 miljarder kronor i skulder hos Kronofogden. Konsumtionskrediter är en viktig förklaring till varför rekordmånga svenskar hamnar i överskuldsättning och skuldsanering.

Med hjälp av fler undervisningstimmar i privatekonomi i skolan, slopade eller begränsade ränteavdrag på konsumtionskrediter och minskade möjligheter för kreditföretagen att ta ut avgifter och höga räntor tillsammans med ett skattefritt buffertsparande kan trenden med överskuldsättning brytas.

I dag är det väldigt lätt att handla på kredit, inte minst för den som shoppar på nätet. Det behöver inte vara ett problem så länge låntagarna är välinformerade och gör medvetna val, men tyvärr är så inte alltid fallet.

För den som lånar utan någon djupare eftertanke finns det risker, och dessa risker ska inte underskattas.

Som konsument är det viktigt att alltid vara prismedveten. Detta gäller inte minst för konsumtionslån där det är stora skillnader i ränta mellan olika långivare.

Det är viktigt att förstå begrepp som effektiv ränta och total kreditkostnad för att kunna jämföra priser och ta reda på vad lånet faktiskt kommer att kosta.

Som konsument bör man alltid sträva efter att betala av lånet i minst samma takt som det man köper minskar i värde. Den här typen av kunskaper behöver både föräldrar och skolan förmedla till alla barn.

Därför föreslår jag att fler undervisningstimmar används till undervisning i privatekonomi och att skolorna uppmuntras till mer ämnesöverskridande undervisning i privatekonomi.

Konsumtionslånen låter personer dela upp sina köp över tid, och det behöver i sig inte vara ett problem. Det som skapar problem är när konsumenten lånar mer än vad hen egentligen har råd med, eller när kostnaderna för konsumtionslånen tränger undan andra nödvändiga kostnader.

Allra snabbast växer små konto- och kortkrediter samt fakturaköp på belopp under 10 000 kronor. Den här typen av mindre lån har ökat från 4 miljarder kronor 2008 till 50 miljarder 2019.

Ökad e-handel med fakturaköp eller konto- och kortkrediter är en del av förklaringen. De flesta konsumtionslån är små och har en hög effektiv ränta.

Flera små lån riskerar också att bli början på en större skuld om låntagaren ersätter eller utökar lånen i stället för att betala av dem, en strategi som många låneförmedlare använder sig av.

Konsumenter behöver bli bättre på att låna smart och samtidigt bygga upp en buffert. Föräldrar och skolan behöver lära barnen nyttan av ett regelbundet sparande, att undvika att låna till konsumtion och att prioritera amortering när de lånar.

Politikerna kan samtidigt bidra till att fler hushåll får en sund och hållbar ekonomi genom att lägga förslag som förbättrar hushållens möjlighet att spara ihop till en buffert – till exempel genom att göra det skattefritt att spara upp till två inkomstbasbelopp (136 400 kr).  

Politikerna kan också påverka hushållens syn på konsumtion med lånade pengar genom att ta bort eller begränsa ränteavdragen på konsumtionskrediter och ytterligare begränsa kreditföretagens möjligheter att ta ut avgifter och höga räntor.

När vi har 32 000 unga vuxna mellan 18 till 25 år, 318 000 vuxna mellan 26 och 64 år och över 50 000 personer som är 65 år eller äldre med skulder hos Kronofogden är problemet med överskuldsättning inte längre ett individproblem, och inte heller något som bara berör vuxna.

177 000 barn bor i dag i familjer som är överskuldsatta och 19 000 av dem bor i familjer som just nu genomgår skuldsanering. Överskuldsättningen har blivit ett samhällsproblem och utvecklingen måste brytas!


Arturo Arques, Swedbank och sparbankernas privatekonom, chefredaktör och ansvarig utgivare för Lyckoslanten med Spara & Slösa


Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.