Sverige är rikt – men trots det är vi olyckliga

Debattörerna: Samhället bryts isär av meningslöshet, ensamhet och psykisk ohälsa

Publicerad:

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Sverige är ett av världens rikaste länder räknat i BNP per capita – men människorna här mår allt sämre. Vi måste sluta se BNP som alltings mått och börja titta på både yttre och inre livsfaktorer, skriver Olle Carlsson och Gerhard Bley.
Foto: TT, Mikael Silkeberg (MONTAGE)
Sverige är ett av världens rikaste länder räknat i BNP per capita – men människorna här mår allt sämre. Vi måste sluta se BNP som alltings mått och börja titta på både yttre och inre livsfaktorer, skriver Olle Carlsson och Gerhard Bley.

DEBATT

DEBATT. Landet Sverige är rikt och funkar – men människorna här mår allt sämre. Vi måste sluta se BNP som alltings mått och föreslår därför att de styrande börjar använda måttet ”absolut levnadsstandard”, där både yttre och inre livsfaktorer räknas.

Självklart ska vi vara tacksamma för att fattigdomen som rådde för inte alltför länge sedan i Sverige till stor del utrotats, att samhällsklyftorna minskat, att vi lever längre än någonsin och att vi har en stark demokrati.

Vi har i dag en av världens högsta BNP per capita. Men bakom statistiken döljer sig ett samhälle som håller på att brytas isär, som lider av en allt större psykisk ohälsa, där för många är ensamma, där respekten för äldre är låg, och där individualiseringen och sekulariseringen är extrem ur ett globalt perspektiv:

Vi menar att utvecklingen under industrialiseringen helt har struntat i det inre perspektivet i en människas liv.

Den andliga, inre, existentiella dimensionen sågs som flummeri som lätt kunde offras på välfärdssamhällets altare. Och det gick ju att bevisa: BNP per capita steg från år till år och de flesta belönades med ökad materiell standard som egen lägenhet, större hus, bil och sommarresor.

Men är BNP per capita ett rättvist mått på levnadsstandarden i ett samhälle? Visar det faktiskt vad människor upplever? Nej, menar vi. Vi lanserar därför det vi kallar för ”absolut levnadsstandard”, som tar hänsyn till båda perspektiven i en människas liv, det inre och det yttre. Båda perspektiven måste finnas med om en människas och en befolknings livskvalitet ska kunna bedömas.

Det inre perspektivet handlar om det omätbara, det sinnliga, det andliga, existentiella, medan det yttre perspektivet fokuserar på det materiella, mätbara och konkreta.

BNP per capita kan endast omfamna det yttre perspektivet, det ekonomiska och materiella, men det ger inte en komplett bild av en människas upplevda levnadsstandard, utan behöver kompletteras med inre faktorer som psykiskt välbefinnande, livsmod, existentiell hälsa, för att vi ska skapa oss en helhetsbild av hur Sverige egentligen mår.

Exakt hur det inre perspektivet ska mätas lämnar vi till berörda myndigheter att utforma, men med tanke på att i princip allt annat i vårt samhälle redan mäts så känner vi oss trygga med att de verktyg som behövs för att mäta människors inre välmående redan finns hos dessa myndigheter.

Vi menar att den som vill slå sig för bröstet och påstå att Sverige står på toppen av sin prestation som land är fel ute. Visserligen har de yttre faktorerna fortsatt att stärkas genom ekonomisk tillväxt, men samtidigt har det inre perspektivet degenerat i så stor omfattning att den absoluta levnadsstandarden sannolikt är på nedgång.

Vi behöver skapa sammanhang för människor, inte separera dem som vi gör i dag genom att skilda generationer klyvs.

Vi människor vill inte vara en produktionsfaktor som arbetsgivaren köper sin tid av. Vi vill bli sedda och behövda på riktigt. Vi har i stor utsträckning avvecklat familjegenerationerna som en sammanhållande kraft, kyrkan har förminskats till en plats för få – ingenjörskonsten ses som den enda vägen framåt i alla frågor.

Men ekonomisk trygghet och ett effektivt fungerande samhälle är inte de enda parametrarna som behövs för att människor ska vara lyckliga.

Vi behöver mer fokus på gemenskap, sammanhang, delaktighet, solidaritet och tillit.

Vi uppmanar den rödgröna regeringen att påbörja arbetet genom att ge i uppdrag till lämpliga myndigheter att utveckla en metod som kan kartlägga hur svenskarna mår – både på papperet och i själen, alltså den absoluta levnadsstandarden.

Kanske innebär Coronapandemin, vars mest tragiska följder vi förhoppningsvis snart ser slutet av, en historisk möjlighet att förändra det svenska samhället i en riktning där vi tillåts vara hela människor med både en kropp och en själ.


Olle Carlsson, författare, medgrundare Kontempel, fd kyrkoherde i Katarina församling Stockholm
Gerhard Bley, företagsledare och vd för O. Kavli AB, författare samt medgrundare och ordförande i Kontempel


Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.

Publicerad:

LÄS VIDARE