Jo, vi måste prata om marknadsskolans roll

Slutreplik från Sten Svensson och Katalys om dem ojämlika skolan

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Publicerad 2021-06-08

Forskarvärlden är enig om att den marknadsstyrda skolpolitiken driver på skolsegregationen. Därför är det omöjlig att ta debatten om skolan utan att samtidigt prata om marknadsstyrningen. Slutreplik från Sten Svensson, Daniel Suhonen och Lisa Gemmel.

SLUTREPLIK. När man anklagar någon för att vara oärlig och ha fel i sak, så som Westerberg, Ek och Harrysson gör, gäller det att de egna argumenten håller.

Det grundkravet lever inte dessa skribenter upp till.

Forskarvärlden är enig om att den marknadsstyrda skolpolitiken driver på skolsegregationen. Boendet lägger grunden och skolpolitiken förstärker den. Skolverkets statistik visar tydligt att de fristående skolorna har elever vars föräldrar är betydligt mer välutbildade än de kommunala skolornas.

Den socioekonomiska segregation som mäts med föräldrarnas utbildningsbakgrund är den enskilt viktigaste orsaken till den ökade skolsegregationen, inte det etniska som Westerberg, Ek och Harrysson skriver.  

Även när det gäller den stoppade skolstatistiken har skribenterna fel. Frågan är inte löst utan från och med 1 juli i år gäller en tillfällig förordning om bland annat skoladresser. Först 2023 hoppas departementet att frågan ska vara löst.

Westerberg, Ek och Harrysson skriver att den mest intressanta frågan är den om kvalitet och elevernas kunskapsutveckling och de beklagar att debatten inte handlar om dessa frågor.

Det är dock svårt att bara ta kvalitetsdiskussionen utan debatten om marknadsskolan. Skolkoncernerna har gjort det till en affärsidé att driva skolor med en lång rad kriterier som utmärker låg kvalitet; låg lärartäthet, hög andel obehöriga lärare, få speciallärare och lite resurser till elevvård.

Pisa och andra internationella jämförande studier visar en negativ utveckling och inte ens de starkaste elevgrupperna har gynnats i någon större grad av marknadsreformerna. I Pisa har de elever som har de bästa resultaten endast förbättrats marginellt.

Vi vill, precis som Westerberg, Ek och Harrysson, att alla barn ska gå i bra skolor. Vi önskar en debatt om skolors kvalitet och elevers kunskapsutveckling, men den är omöjlig att ta utan att samtidigt prata om hur de faktorerna påverkas av det rådande systemet.


Sten Svensson, skoldebattör och tidigare chefredaktör för Lärarnas tidning
Daniel Suhonen, chef på fackliga idéinstitutet Katalys
Lisa Gemmel, utredare på fackliga idéinstitutet Katalys


Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.