Så kan vi stoppa de kriminella företagen

KD: Lagra biometriska data av alla utlänningar som söker sig till Sverige

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Publicerad 2021-06-02

 Klassa fusk med arbetstillstånd som människosmuggling och lagra biometriska data av alla utlänningar som söker sig till Sverige. Det är två av KD:s förslag mot arbetslivskriminalitet, skriver Ebba Busch, Andreas Carlson och Hans Eklind.

DEBATT. Sverige är hårt ansatt av en ökande kriminalitet och ett omfattande utanförskap. I en sorts kriminalitet förenas dessa två, nämligen i arbetslivskriminalitet.

Tidigare har kriminella sysslat med narkotika och verksamhet som i sig är olaglig. Men sen en tid tillbaka har kriminella även gett sig in i legitima branscher. Det gör att hederliga företag utsätts för en osund konkurrens och att människors utanförskap utnyttjas för brottslig vinning. Det gör också att vi inte får de skatteintäkter som borde gå till välfärden.

Nu presenterar vi förslag för att komma åt arbetslivskriminaliteten. Med det avses arbetsmiljöbrott, bidragsbrott och ekonomisk brottslighet. Problem som bara växer under de socialdemokratiska statsråden Morgan Johansson och Eva Nordmarks styre.

Riksrevisionen publicerade så sent som i december 2020 en rapport på området och det är avslöjande att myndigheten inte kunde kvantifiera hur stort problemet är. Vi vet inte ens hur många personer som befinner sig illegalt i Sverige. Men det råder en stark enighet om att detta är ett omfattande och växande problem som allvarligt hotar den svenska modellen.

Det finns starka skäl att tro att delar av näringslivet och arbetsmarknaden starkt påverkas av situationen. Lennart Weiss, kommersiell direktör på byggföretaget Veidekke, uppskattar att 50–90 procent av de utlandsregistrerade bolagen som verkar på den svenska byggmarknaden gör sig skyldiga till fusk.  

Vi menar att i det parallellsamhälle som vuxit fram gäller inte lagar och regler på samma sätt. Trots det uppehåller sig kontrollerande myndigheter vid de företag som jobbar för att följa reglerna så gott det går, medan kriminella företag går under radarn.

Företag som struntar i regelverk kan därför konkurrera ut hederliga företag och undergräva legitimiteten i alla de regelverk man bryter emot. Statens skatteintäkter som ska finansiera den gemensamma välfärden går om intet.  

Bristen på kontroll, inte minst av samordningsnummer, gör det lätt att leva i Sverige med en falsk identitet. Gränspolisen i Sverige har uppgivet konstaterat: ”Vi har ett parallellsamhälle som bara växer och vi har tappat kontrollen över vilka som är här.”

Vi måste snarast komma till rätta med situationen och kräver därför:

  • Brottet människosmuggling ska omfatta fall där oriktiga uppgifter har legat till grund för arbetstillstånd.
  • Migrationsverket ska uppta, lagra och söka biometriska data av alla utlänningar som söker sig till Sverige och alla samordningsnummer ska vilandeförklaras förutom dem som fysiskt kan inställa sig på kontor och styrka sin identitet.
  • Information från realtidskontroller behöver kunna delas mellan myndigheter. Kontrollernas syfte och mål måste också ses över för att de ska bli mer ändamålsenliga. Ett exempel på detta är Skatteverkets realtidskontroller vid arbetsplatser och den dithörande granskningen av personalliggare.
  • Nuvarande lönekrav vid arbetskraftsinvandring på 13 000 kr i månaden är orimligt lågt och måste höjas till 35 000 kr. Det är svårt att försörja sig på 13 000 kr före skatt och risken att fusk sker vid sidan av en så låg lön är uppenbar. Samtidigt får det låga lönekravet följden att lönenivåerna i många redan utsatta yrkesgrupper pressas ytterligare.

För att svensk välfärd ska fungera måste människor komma i arbete på arbetsplatser som följer de skatteregler och arbetsmiljöregler som vi gemensamt bestämt att vi ska ha. Vi kan inte och ska inte ha ett parallellt Sverige där regler inte följs.

På kort sikt kan det verka attraktivt med billiga varor och tjänster för den som inte är så nogräknad. Men det är just de kriminella företagen som urgröper finansieringen av vår gemensamma välfärd, fräter sönder respekten för de regler vi har och som behandlar sin arbetskraft på ett respektlöst sätt.

Det är hög tid att det svenska samhället tar krafttag mot arbetslivskriminaliteten och räddar de hederliga företagen och deras medarbetares arbetstillfällen. 

Att fuska och fiffla ska inte löna sig. Man ska kunna lita på Sverige.


Ebba Busch, partiledare (KD)
Andreas Carlson, rättspolitisk talesperson (KD)
Hans Eklind, migrationspolitisk talesperson (KD)


Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.