”Klippa sig och skaffa ett jobb” funkar inte

Jurister: Arbetsgivare överanvänder belastningsregistret när unga ska anställas

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Publicerad 2022-04-24

Antalet utdrag från polisens belastningsregister har ökat explosionsartat under de senare åren. Det gör att många fullt arbetsföra och lämpliga personer ställs utanför arbetsmarknaden, skriver Arvid Danielsson och Christoffer Sommar.

DEBATT. Ingen kan ha missat att kriminalpolitiken under senaste åren har hamnat högt upp på dagordningen hos många politiker.

En kriminalpolitik som nästan enhälligt mynnar ut i hårdare straff. Men också högre kostnader för staten. Flera gånger har justitieministern gått ut och sagt att polismyndigheten har fått högre anslag än vad de har efterfrågat.

Vi tror att det kan finnas ett förslag som är helt gratis.

Förslag med hårdare straff motiveras ofta med rimlighet i förhållande till brott, respekt för brottsoffer samt inlåsning av dömda brottslingar.

Oavsett straffets längst så kommer de flesta ut en dag. I vårt arbete på advokatbyrå har vi flera gånger sett exempel på att det är först när statens straff är över som det verkliga straffet blir påtagligt. Ett straff nästan helt utan slut.

Antalet utdrag från polisens belastningsregister har ökat explosionsartat under de senare åren och uppgår nu till flera hundra tusen varje år.

Något som har att göra med att var och varannan arbetsgivare nu kräver belastningsregister för att anställning ska bli aktuell.

Något har uppenbarligen inte bara gått fel med tanken att den som har avtjänat sitt straff också ska få möjligheten att återintegreras i samhället. Något har uppenbarligen också gått fel vad gäller arbetsgivarnas möjligheter, att inom alla sektorer, få insyn i belastningsregister.

Vi har full förståelse för att detta kan vara ett berättigat krav. Inom vissa sektorer är det inte lämpligt att anställa kriminellt belastade personer, bland annat inom barnomsorg och skola.

Samtidigt ifrågasätter vi inte bara nödvändigheten av dessa utdrag för arbeten som exempelvis frisör, tidningsbud, snickare, anställda på hamburgerrestauranger och många andra arbeten som kanske domineras av yngre personer.

Vi ifrågasätter även träffsäkerheten av detta. Att man i sin ungdom har dömts för ett mindre brott säger ofta mycket lite om det framtida yrkeslivet. De flesta brott begås inte bara av unga personer. För de allra flesta unga personer så stannar det även där.

Varför ska en arbetsgivare anställa en nybliven student som servitris som ett par år tidigare har dömts för ringa misshandel när det samtidigt finns flera andra kandidater att välja mellan?

Tanken med användandet av belastningsregister inom vissa yrken är gott. Samtidigt försvårar överanvändandet av belastningsregister att dömda ska kunna återetableras i samhället.

Överanvändandet riskerar i stället att leda till större utanförskap. Utan arbete blir det svårt med egen bostad och allt annat som brukar känneteckna en god medborgare.

Det räcker numera inte med att klippa sig och skaffa ett jobb. Man ska också behöva förklara en ungdomssynd, kanske flera år tillbaka i tiden. Nuvarande situation gör att många fullt arbetsföra och lämpliga personer ställs utanför arbetsmarknaden.

Vi är inte heller de enda som ser risken med denna explosionsartade utveckling av belastningsregister.

Frågan har utretts och lagförslag har presenterats men tyvärr har inget hänt efter detta.

Vi är alla enade om vikten att bekämpa kriminaliteten. Detta görs inte bara med hårda straff som i vissa situationer, om man lägger den generösa kinden till, kanske leder till en avskräckande effekt.

Att minska brottsligheten innebär även att återfallen måste minskas. Det explosionsartade användandet av belastningsregister leder inte till det resultat som samhället vill uppnå.

Om samhället på allvar vill ta tag i den kriminalpolitiska debatten så måste ungdomar också ges framtidsmöjligheter innebär det också en möjlighet att ge ungdomar en framtidsmöjlighet. Denna möjlighet bör innebära en begränsning för arbetsgivare att slentrianmässigt begära in belastningsregister.

Överanvändandet av denna möjlighet riskerar att ha motsatt effekt.


Arvid Danielsson, advokat på C J advokatbyrå
Christoffer Sommar, biträdande jurist på C J advokatbyrå


Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.

Följ ämnen i artikeln