Gör det inte svårare att köpa första lägenheten

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Publicerad 2015-04-14

Debattören: Amorteringskravet äventyrar regeringens bostadmål

Vi är många som oroar oss för Finansinspektionens förslag på obligatoriskt amorteringskrav. Det skulle äventyra regeringens mål på 250 000 nya bostäder till 2020. Byggandet skulle minska och rörligheten på bostadsmarknaden försämras. Hushållen, och inte minst unga personer, skulle få svårare att låna pengar vilket på sikt skapar fler problem än det skulle lösa.

Sveriges befolkning blir större och allt fler flyttar till de större städerna. Samtidigt ökar hushållens inkomster och räntenivåerna ligger på en extremt låg nivå. Eftersom efterfrågan på bostäder är så stor i tillväxtområdena ökar priserna och hushållen både behöver och har möjlighet att låna allt mer till sitt boende.

De ökade lånen oroar Finansinspektionen, men undersökningar visar att det inte finns någon bostadsbubbla att oroa sig för. Välviljan om konsumenternas privatekonomi skulle tvärtom kunna få motsatt effekt.

Analysföretaget Evidens har i rapporten ”Utan fungerande finansiering stannar bostadsbyggandet” skrivit att bostadsbyggandet styrs av finansiella faktorer. Framför allt handlar det om att hushållen måste ha möjlighet att bygga upp eget kapital som kan användas till att köpa bostad.

Med de föreslagna amorteringskraven kommer färre ha möjlighet att köpa bostad, efterfrågan minskar, och regeringen missar bostadsmålet. Varken kommunala eller privata fastighetsföretag har möjlighet att kompensera ett minskat byggande av ägda bostäder med hyresbostäder.

Finansinspektionens förslag oroar också många. Enligt en undersökning Novus nyligen utfört visar det sig att stockholmare i åldern 30 till 49 år är mer negativa än resten av befolkningen till obligatoriskt amorteringskrav. De säger bland annat att det blir svårare att få råd att köpa eget boende.

95 procent i åldersgruppen 18 till 29 år planerar att äga en bostad i framtiden. Många av dem svarar i undersökningen att förslaget skulle försena deras möjlighet att köpa boende. Om de köper en bostad för två miljoner kronor och lånar 85 procent så kommer amorteringskravet att öka boendekostnaden med 2 800 kronor i månaden under de första nio åren.

Svaren i Novus enkät bekräftar de farhågor som kommer från många andra olika håll. Listan kan göras lång med experter som varnar för effekterna av Finansinspektionens förslag. Ändå fortsätter statliga myndigheter att säga att landets ekonomi är hotad av hushållens belåningsgrad.

Enligt Samverkansrådet för makrotillsyn (Riksbanken och Finansinspektionen) är det de hushåll med bäst ekonomi som har högsta skuldkvoter och bara några procent av den högst skuldsatta gruppen har låga eller inga marginaler i sin hushållsekonomi. Samtidigt har hushållens tillgångar vuxit i takt med skulderna och är nu 510 procent av den disponibla inkomsten, det vill säga tre gånger så stora som skulderna.

Det vore bättre om staten lade tid och resurser på att hitta vägar till en bostadspolitik som bejakar både det ägda och det hyrda boendet och med stöd till resurssvaga hushåll. Vi är gärna med och diskuterar nya lösningar, åtgärder som underlättar byggande och rörligheten på bostadsmarknaden.

Björn Wellhagen,

näringspolitisk chef Sveriges Byggindustrier