Våra fotbollsplaner – ett hot mot miljön
Debattörerna: Mikroplasterna hamnar i dricksvattnet och vår mat
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Publicerad 2017-12-19
DEBATT. Varje minut hamnar skräp motsvarande en full sopbil i världshaven – mycket av det är plast. Det kan handla om engångsartiklar som används i några sekunder, sedan slängts i naturen och till slut hamnat i haven där de flyter omkring i hundratals år. Om vi inte gör något varnar forskare för att det kan finnas mer plast än fisk i haven år 2050.
Plast är ett sällsynt hållfast material vilket gör det väldigt användbart, men potentiellt också väldigt skadligt. När stora plastartiklar till slut bryts ned blir de så kallade mikroplaster. Sådana påträffas i de flesta vattendrag i hela världen och de kan ofta ta upp miljögifter och skada livet i vattnet. Till slut kan mikroplasten hamna i fisken på våra tallrikar, eftersom fiskarna tror att partiklarna är mat.
Regeringen arbetar intensivt emot spridningen av mikroplaster. Tack vare en svensk kartläggning vet vi nu vilka källorna till mikroplaster är. Slitage från däck och vägar har visat sig vara en stor del av problemet. Det samma gäller konstgräsplaner, på vilka tonvis med gummigranulat årligen tillsätts för att underlaget ska ha rätt egenskaper. Granulatet sköljs med tiden av planen, till exempel när det regnar eller när man snöröjer, och hamnar i vattnet.
På grund av den stora spridningen är det tyvärr inte förvånande att det visat sig förekomma partiklar av mikroplast i dricksvattentäkter som Mälaren och Vättern. Dricksvatten är vårt viktigaste livsmedel. Det finns nu ett stort behov av att undersöka frågan om mikroplast i dricksvattnet i Sverige.
Regeringen ger nu tre svenska myndigheter i uppdrag att stärka sitt arbete kring mikroplaster:
- Statens Väg- och transportforskningsinstitut ska ta fram ytterligare kunskap om mikroplastutsläpp från transportsystemet. Det handlar till exempel om hur däck- och vägmarkeringar slits och hur stor andel av partiklarna som når vattenmiljön.
- Naturvårdsverkets uppdrag fokuserar på konstgräsplaner. De ska undersöka om det bör tas fram särskilda regler som styr hur planerna ska anläggas och skötas för att minska utsläppen av mikroplaster.
- Livsmedelsverket ska sammanställa kunskap om hälsorisker med plastpartiklar i dricksvatten. Dessutom ska de kartlägga om sådana föroreningar är vanliga i Sverige och vid behov lämna förslag på åtgärder.
I budgeten för 2018 har regeringen och Vänsterpartiet presenterat en satsning mot plast om 100 miljoner kronor per år. Regeringen förbereder ett nationellt förbud mot mikroplast i kosmetiska produkter som sköljs av och har tillsatt en stor plastutredning som tillsammans med två myndigheter ska lämna förslag på konkreta åtgärder.
Små partiklar kan innebära stora problem. Det är redan känt att mikroplasterna kan skada livet i havet, men mindre är känt hur de påverkar oss människor och annat liv på land. Samtidigt har det blivit allt mer tydligt vilka källorna till mikroplasterna är. Med den kunskapen är det nu vårt ansvar att agera.
Karolina Skog, miljöminister (MP)
Tomas Eneroth, infrastrukturminister (S)
Sven-Erik Bucht, landsbygdsminister (S)
Häng med i debatten och kommentera artikeln
– följ Aftonbladet Debatt på Facebook.