Terrorhotet måste tas på större allvar

Debattören: Utvisa utländska medborgare som utgör en risk

Publicerad:

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Två viktiga slutsatser kan dras efter dådet på Drottninggatan. Dels att rättsstaten måste få ökad kontroll över vilka som befinner sig i Sverige, dels att ett bredare grepp måste tas kring radikalisering, rekrytering och finansiering av terrorism som göder attentatshot, skriver Jonas Trolle, chef för Center mot våldsbejakande extremism (CVE).
Foto: TT, David Lagerlöf
Två viktiga slutsatser kan dras efter dådet på Drottninggatan. Dels att rättsstaten måste få ökad kontroll över vilka som befinner sig i Sverige, dels att ett bredare grepp måste tas kring radikalisering, rekrytering och finansiering av terrorism som göder attentatshot, skriver Jonas Trolle, chef för Center mot våldsbejakande extremism (CVE).

DEBATT. Klockan 14.53 den 7 april 2017 larmades polisen. En lastbil på Drottninggatan i Stockholm mejade ner människor.

Tre år har gått sedan fem personer dödades och flera andra skadades svårt efter Rakhmat Akilov vansinnesfärd. Både han och självmordsbombaren Taimour Abdulwahab, som sprängde sig själv till döds i Stockholms julhandel för tio år sedan, tillägnade den Islamiska staten sina dåd.

Center mot våldsbejakande extremism inrättades av regeringen för två år sedan. Vi har till uppgift att främja det förebyggande arbetet mot ideologiskt motiverad brottslighet.

Två viktiga slutsatser kan dras efter dådet på Drottninggatan. Dels att rättsstaten måste få ökad kontroll över vilka som befinner sig i Sverige, dels att ett bredare grepp måste tas kring radikalisering, rekrytering och finansiering av terrorism som göder attentatshot.

Attacken för tre år sedan utfördes av en ensam gärningsman men han agerade inte i ett vakuum. Att till exempel köra en stulen lastbil rakt in i folksamlingar, som Akilov gjorde, är en terrormetod som frekvent uppmuntrats i hatpropaganda från IS.

Akilov vistades i Sverige olagligt. Flera månader innan attacken hade han fått avslag på sin asylansökan och borde befunnit sig i Uzbekistan.

Självklart utgör långt ifrån alla som lever i Sverige utan tillstånd säkerhetshot men det är ofrånkomligen svårare för rättsväsendet att stävja brott när människor befinner sig i ett skuggsamhälle. Säkerhetspolisen konstaterar i sin senaste årsrapport att ”Antalet individer som har ett lagakraftvunnet utvisningsbeslut men som är kvar i Sverige fortsätter att öka”.

Att myndigheter vet vilka som befinner i Sverige och att utvisningar verkställs är angeläget ur ett brottspreventivt perspektiv.

Nyligen lämnades den statliga utredning som har haft i uppdrag att se över lagen om särskild utlänningskontroll, utlänningslagen och utlänningsförordningen över sitt betänkande till inrikesminister Mikael Damberg.

Utredningen vill underlätta utvisning av personer med utländskt medborgarskap som kan antas göra sig skyldiga till terrorism. Det föreslås även att finansiering av eller rekrytering till terrorism ska kunna leda till utvisning.

Kontrollen över icke medborgare som inte kan utvisas men som bedöms utgöra allvarliga säkerhetshot föreslås skärpas rejält.

Utifrån min erfarenhet som polis, sedan över två decennier, anser jag att utredningen bör välkomnas av remissinstanserna för att demokratin ska kunna bekämpa internationell terrorism.

Kalifatet har fallit och är försvagat men hotet är inte borta. Uppskattningsvis 150 personer har återvänt till Sverige efter att ha tjänat IS och de flesta av dem är svenska medborgare. Vissa av dem har fått militär träning och åtskilliga har begått brott under tiden de var borta.

Även om dessa återvändare inte själva planerar att utföra attentat kan de inspirera och uppvigla andra.

Polisen ska inleda förundersökning om man misstänker att handlingar utförts som hör under allmänt åtal. Tyvärr har det inte skett i allt för många av dessa fall.

Som nation har Sverige förbundit sig att spåra upp, utreda och medverka till att förövare av folkmord, brott mot mänskligheten och krigsförbrytelser döms. Det finns inte någon preskriptionstid för flera av dessa brott, något som Tredje rikets nazister har fått erfara.

När rättsstaten inte markerar skickas en olycklig signal om att man kan komma undan med ideologiskt inspirerade våldsbrott.

Utländska medborgare som utgör terrorhot bör utvisas men angeläget att vi ser det förebyggande arbetet mot våldsbejakande extremism ur ett brett perspektiv och inte bara fokuserar potentiella attentatsmän.

De som radikaliserar, rekryterar och finansierar terrorism kan åsamka oerhörd skada och måste i långt högre grad bekämpas av rättsstaten.


Jonas Trolle, chef Center mot våldsbejakande extremism (CVE)


Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.

Läs fler artiklar i ämnet här

Publicerad:

LÄS VIDARE