Gör om lagen så att sexköp blir våldtäkt

Polisinspektör: I dag går det att köpa samtycke

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Publicerad 2020-05-18

Vi ska vara stolta över vår sexköpslag i Sverige. Men den formulerades i en tid då vi inte hade kravet på samtycke. I dag tillåter svensk lag att samtycke kan köpas, skriver polisinspektören Jana De Geer.

DEBATT. Jenny Strömstedt ställer frågan under en intervju i ”Nyhetsmorgon” den 16 maj hur vi kan få in i ”samhällskroppen” vad sexköp egentligen handlar om.

Jag menar att vi måste kalla det för vad det är – en våldtäkt – och ge rättsväsendet förutsättningarna att lagföra gärningsmännen därefter. Först då kan vi förändra samhällsnormen och göra skillnad på riktigt.

Sverige har fått ett känt ansikte på en sexköpare. Nätet går varmt och diskussionen är högljudd. Paolo Roberto får en chans att redan dagen efter sitt ”dumma beslut” gråta ut i media.

På bästa sändningstid erkänner han en oaktsam våldtäkt i ett försök att tvätta sig ren och måla ut sig som någon som inte anser att det är okej att köpa en annan människas kropp. För honom är det nu tydligt. Kvinnan han betalat var inte där för att det var "speciellt trevligt". Kanske var hon till och med dittvingad?

Han uttrycker det jag vill påstå att varje sexköpare är medveten om, både före, under och efter den sexuella handling som de betalar för.

Utan betalning ingen sexuell tjänst. Utan betalning, inget samtycke.

Utan samtycke begår man en våldtäkt.

Jag vill med denna text belysa det krokben som svensk lagstiftning sätter för sig själv vilket bidrar till att män i Paolo Robertos situation kan tvätta sin byk offentligt utan större konsekvenser än böter. 

En paradox som innebär att det anses förmildrande att inte inhämta samtycke om man är beredd att betala för sig.

I stället för att dömas för våldtäkt där straffet är fängelse och stigmat enormt så döms du till köp av sexuell tjänst med påföljden böter och ditt ärende når inte ens en tingsrättsförhandling utan avdöms med ett strafföreläggande.

För en person utan offentlighetens ljus riktat mot sig är det en ganska låg insats i förhållande till den skada som görs mot kvinnan i prostitution och bidraget det innebär till grov organiserad brottslighet.

Vi ska vara stolta över vår sexköpslag i Sverige. Men den formulerades i en tid då vi inte hade kravet på samtycke.

Polisens förutsättningar att bevisa sådan brist i inhämtande av samtycke som krävs för att ett sexköp ska kunna lagföras som en våldtäkt är i normalfallet små. Mycket på grund av att hela syftet och upplägget från kopplare och människohandlare är att få kvinnan att se väldigt frivilligt ut.

Detta syns inte minst i sexannonser och sms-chattar som vi tar del utav i dessa utredningar.

I fallet med Paolo Roberto så kanske det går, det får framtiden utvisa. Men avseende män som inte beskriver sitt uppsåt i tv-intervjuer så är det svårbevisat.

Våldtäktsparagrafen borde i stället justeras så att det framgår där att det som i dag återfinns i lagen om köp av sexuell tjänst innebär en våldtäkt.

Då skulle polisens möjligheter öka markant eftersom det redan i dag finns ett arbetssätt som erbjuder tämligen snabb lagföring av en sådan gärning.

Då skulle man inte kunna vara efterklok i en tv-soffa och prata om kvinnors utsatthet. Det skulle innebära stränga fängelsestraff för gärningspersonen och ett gott rättsligt stöd för brottsoffret i prostitution.

Tänk om Sverige, som banat väg med sexköpslagen nu kunde bryta ny mark igen. Om vi i norm och genom lagstiftning kunde få ett samhälle som ansåg att samtycke inte kan köpas.

Att vårt land inte längre pratade om sexköpare utan våldtäktsmän. Inte om prostituerade utan om brottsoffer för våldtäkt.

Det hade varit något att vara stolta över!


Jana De Geer, polisinspektör Människohandelssektionen, Polisen region Stockholm


Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.

Läs fler artiklar i ämnet här