Vår svenska skola är inte inkluderande
Debattören: Man ska inte skilja ut någon elev på grund av handikapp
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Uppdaterad 2019-07-19 | Publicerad 2019-07-18
DEBATT. Egentligen borde jag inte skriva den här debattartikeln. Min familjerådgivare via Råd och stöd i kommunen har sagt till mig att inte lägga energi på sådant som i slutändan dränerar mig och som jag inte kan förändra. Min företagsläkare sa till mig att ”Jenny, du som ensam människa kan inte förändra systemet”.
I nästan tre år har jag varit hel- och halvtidssjukriven på grund av utmattningssyndrom. Jag går numera på antidepressiva tabletter och ångestdämpande tabletter. Och har gått tillbaka till arbete 80 procent.
Så, tillbaka till den egentliga orsaken till min artikel. Orsaken till mina sjukskrivningar. Inkluderingstanken i den svenska skolan. Min dotter har nämligen adhd och högfungerande autism (Asperger).
Sedan förskoleklass har vi haft ett elände med att få henne att acceptera skolan som koncept, få det att fungera med klassrum och miljön, att gå till matsalen, ha idrott, ha raster, acceptera alla andra elever, hitta lärare och resurser som hon accepterar och som förstår henne.
Nu har hon slutat årskurs 2. Mycket tack vare en resurs som varit helt fantastisk! Men som nu slutar. Det skulle kunna bli en hel debattartikel till om resursers arbetsvillkor och arbetsmiljö, men jag lämnar det just nu.
Det jag vill fråga våra skolpolitiker på riksnivå är: vet ni vad Salamancadeklarationen är för något? Den antogs 1994. Sverige skrev under. Och antog deklarationen.
Vad säger den? Jo, att man ska arbeta för en inkluderande skola. Där alla elever ska gå tillsammans och man inte skiljer ut någon elev på grund av handikapp.
Till deklarationen finns en specialpedagogisk handlingsram som ska användas så att deklarationen fungerar som den är tänkt. En handlingsram med riktlinjer som lärare ska ta del av och arbeta utifrån.
Jag har gått lärarutbildningen och har aldrig hört talas om varken Salamancadeklarationen eller materialet som tillhör det. Har ni politiker gjort det?
Jag mejlade utbildningsdepartementet förra året och frågade om någon utredning gjorts för att se om deklarationen följs och fungerar. Det hade man. Eller, Unesco har gjort det. År 2006 och 2008.
Nu är det 2019. Vad har hänt sedan 2008? Jag mejlade och frågade. Fick svar att man har bytt regering och ska se över frågan.
Varje dag, året om går elever till skolan. En skola som ska präglas av integreringstanken men som i stort brister med just detta.
Npf diagnoser (neuropsykiatriska diagnoser) har ökat markant sedan 1994, adhd och asperger fanns knappt som begrepp. I Salamancadeklarationen utläser i alla fall jag mer fysiska handikapp.
Det är skillnad på att bygga en ramp för rullstol än att försöka få en autistisk elev att klara av att sitta i en klass med 25 andra elever. Eller få en elev med adhd att förstå att man ska stå och vänta tyst och stilla i en jättelång matkö.
Vår svenska skola är inte inkluderande. Jag vill se en ny utredning av hur Salamancadeklarationen fungerar i dagens svenska skola.
Jenny Egerborn, fd lärare och mamma till barn med npf diagnoser
Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.