Dags att bekämpa det vanligaste brottet
Debattören: Polisen måste se nedskräpningen som det miljöbrott det är – och agera
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Publicerad 2018-07-13
DEBATT. Nedskräpning är ett av de vanligaste brotten i Sverige. De allra flesta vet att det är förbjudet att slänga en snabbmatsförpackning på gatan – och tycker också att det är fel att göra det. Men varje cigarettfimp, tuggummi och bussbiljett som hamnar utanför papperskorgen är också olaglig.
Trots det är sådant småskräp undantaget från nedskräpningsboten som polisen kan skriva ut på plats.
En Sifoundersökning som vi på Håll Sverige Rent nyligen har låtit genomföra visar att svenska folket håller med oss om att undantaget måste bort. Hela 93 procent anser att fimpar och annat småskräp ska omfattas av nedskräpningsboten.
Det finns även en politisk majoritet för att skärpa lagen. I en enkät som vi nyligen har genomfört bland dem som kandiderar till riksdagen i höst säger tre av fyra, 67 procent, ja till att ta bort undantaget för fimpen. Oavsett politiskt block finns det ett stöd för att utvidga boten. Och det finns det goda skäl till.
Fimpar är i dag det enskilt vanligaste skräpet. Uppskattningsvis slängs det en miljard fimpar bara i Sverige varje år. Nedskräpningen minskar trivseln och ökar otryggheten i våra städer. Det kostar dessutom samhället mycket att ständigt städa upp. Men inte nog med det. Filtret består av cellulosaacetat, en sorts plast som sannolikt aldrig försvinner.
Fimparna innehåller dessutom en mängd andra substanser som är giftiga för växter, djur och människor. Så hur kan fimpen fortfarande enligt lagen betraktas som ett obetydligt skräp?
De senaste åren har många fått upp ögonen för de enorma mängder plast som finns i havet och våra sjöar. Den här plasten försvinner inte. Plasten blir bara mindre och mindre bitar som hamnar i fiskar och fåglar, vandrar uppåt i näringskedjan och till slut kan hamna i oss människor. Plast i haven är ett av vår tids största miljöproblem och det mesta av skräpet kommer från land.
Uppmärksamheten kring plast har lett till en mängd nya förslag och initiativ. I Sverige försöker detaljhandeln dra ner på plastbärkassar, i andra länder förbjuds nu plastpåsar och sugrör helt. Och nedskräpning av plastförpackningar är ett brott som kan beivras med hjälp av böter. Även om fler böter utfärdas än tidigare år, handlar det hittills i år bara om totalt 44 böter i hela landet. Det sänder en felaktig signal till svenskarna om att det skulle vara ofarligt att skräpa ner.
Att så få skräpböter utfärdas beror sannolikt på att polisen inte kan prioritera att jaga varje nedskräpare. Men punktinsatser, likt kontroller av cykelbelysning eller säkerhetsbälte, skulle betyda mycket för att befästa och förstärka normen att inte skräpa ned.
Vi på Håll Sverige Rent tror också att undantaget i sig är en bidragande orsak. Böter kan alltså inte skrivas ut för så kallade ”obetydliga” förseelser, som fimpar och annat småskräp. Förutom att det gör det otydligt för allmänheten kring var gränsen går, måste också polisen vid varje nedskräpningstillfälle bedöma om nedskräpningen är betydlig – och därmed straffbar eller inte.
I år, då vi firar sju år med skräpboten, skulle vi vilja se att den får möjlighet att göra mer effekt. För det första måste våra politiker fatta beslut om att utvidga den till att omfatta all typ av skräp. För det andra är det hög tid att polisen börjar se nedskräpningen som det miljöbrott det är – och börjar bekämpa det på riktigt.
Johanna Ragnartz, vd Håll Sverige Rent
Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.