Ni tar från skolan – för att ge mer till skolan

Debattören: Vad hände med miljardsatsningen regeringen lovade, Anna Ekström?

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Publicerad 2019-09-17

Utbildningsminister Anna Ekström och regeringen tänjer till det yttersta för att få skolpaketet att framstå som betydande resursmässiga förstärkningar i skolan – det är det inte, skriver Johanna Jaara Åstrand.

DEBATT. Regeringen tillför i stort sett inga nya pengar till skolan i årets budgetproposition. Det är det magra resultatet av det skolpaket som presenterats av utbildningsminister Anna Ekström.

I höstbudgeten utökas likvärdighetsbidraget till skolan med 1,4 miljarder kronor som ska fördelas på socioekonomiska grunder. Ett statsbidrag för anställning av lärarassistenter görs dessutom större än vad som tidigare utlovats.

Regeringen tänjer till det yttersta för att få det här att framstå som betydande resursmässiga förstärkningar – det är det inte.

En sammanräkning av satsningar och indragningar visar att det totala tillskottet för skolan nästa år blir lite drygt 100 miljoner kronor. Rätt långt ifrån den mångmiljardsatsning som utlovades före valet när likvärdighetsmiljarderna lanserades.

Det är i och för sig rätt inriktning att utöka likvärdighetsbidraget som regeringen nu gör. Svensk skola behöver kunna ta större hänsyn till de olika socioekonomiska förhållanden som råder för olika skolor.

Tidigare lovade regeringen både att höja likvärdighetsbidraget med 2,5 miljarder 2020 och att det skulle vara nya fräscha pengar till skolan. Så blir det inte, men det hade verkligen behövts.

I stället låter regeringen den hittills pågående lågstadiesatsningen finansiera det mesta av de satsningar som görs på bland annat likvärdighetsbidraget och lärarassistenter. Det betyder att pengar tas från lågstadiets elever och sprids ut över hela grundskolan. Detta trots att alla vet att de tidigaste insatserna är de viktigaste.

Eftersom de stora vinstdrivande friskolekoncernerna har mer verksamhet inom högstadiet än inom lågstadiet, så vinner även de på regeringens budget. Lite överraskande att regeringen öppnar den möjligheten för koncernerna att öka sina vinster.

OECD samlar regelmässigt in statistik över det som i andra länder motsvarar grundskolans klass 1 till 6. Statistiken visar att när det gäller kostnaderna personal och undervisning i skolan relativt BNP hamnar Sverige under snittet för OECD.

Nu tar regeringen resurser från lågstadiet, vilket gör att vi lär halka ytterligare efter toppländerna Sydkorea, Storbritannien och Norge.

Ännu är inte känt hur regeringen tänker göra när det gäller de generella statsbidragen till kommunsektorn. Det är helt avgörande, för redan i dag gör många kommuner nedskärningar på skola och förskola.

Att finansiering flyttas från en skolpost till en annan i statsbudgeten kommer inte stävja den nedskärningsvåg som sveper över Sveriges kommuner. För det krävs en rejält stärkt grundfinansiering.

Kommunerna pressas nu hårt av ökade kostnader för fler äldre, fler barn och unga och färre i arbetsför ålder, vilket ökar kostnaderna för omsorg och utbildning och leder till allt större barn- och elevgrupper. Till detta kommer prognoserna om en annalkande lågkonjunktur. 

Om inte mer pengar tillförs har både SKL och Finansdepartementet beräknat att kommunsektorn kommer att ha ett successivt stigande underskott som 2026 summerar till inte mindre än 90 miljarder kronor. 

Därför måste regeringen skjuta till medel till kommunerna redan i den budgetpropositionen som presenteras inom kort. Annars blir läget för skolan, liksom för andra delar av välfärdssektorn, helt ohållbart.


Johanna Jaara Åstrand, förbundsordförande Lärarförbundet


Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.