Bostadskrisen i Sverige är ert ansvar, politiker

Debattörerna: Marknadens uppgift är inte att lösa samhällsproblem

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Publicerad 2021-02-04

Den privata sektorn råder inte bot på bostadskrisen. Ett företags uppgift är inte att lösa samhällsproblem. Att staten inte stoppar den skenande resan mot nästa ekonomiska kollaps är oansvarigt, skriver debattörerna.

DEBATT. Alla förstår att coronakrisen inte kan lösas genom den fria marknaden. Samtliga politiska partier, oavsett färg, gav statsapparaten – politiker, experter, myndigheter, universitetslaboratorier – uppgiften att hantera krisen.

Men när det kommer till bostadskrisen verkar de flesta partier vara överens om att det är upp till marknaden att lösa. Decennier av avreglering, sänkta skatter och ett växande låneberg tyder på motsatsen. Huspriserna skjuter i höjden och bristen är akut på hyresbostäder alla kan ha råd med.

Den privata sektorn råder inte bot på bostadskrisen eftersom den inte har något intresse av det. Ett företags uppgift är inte att lösa samhällsproblem. Att lämna ansvaret över människors hem i det privatas händer är uppenbarligen problematiskt.

Coronapandemin tvingar oss att fundera över vad som menas med ansvar. I allt vi företar oss har detta ord, ansvar, kommit att få en ny innebörd.

Vem ska göra vad för att stoppa krisen? Vem ska införa riktlinjer som låter oss alla vara en del av en samlad, långsiktig lösning? Vem har ansvaret? Utan en stat som tar ansvar för att tillgodose alla medborgares behov är det inte möjligt att tro på en kollektiv lösning.

Den privata sektorn kan bygga bostäder som främjar vinstmål, men de kan inte bygga bort bostadskrisen.

Finanskrisen 2008 drabbade den globala ekonomin hårt. Många människor förlorade sina hem som ett direkt resultat av att miljontals människor avsiktligt erbjöds bolån de inte hade råd med.

Effekten var förödande, men den ledde inte till några politiska förändringar. Efter att bankerna hade räddats var allt som vanligt igen i den finansiella sektorn och på fastighetsmarknaden.

Huspriserna och hushållens skuldsättning har sedan dess nått nya rekord. Hyrorna efter renovering skjuter i höjden över hela landet. För många blir det allt svårare att hitta en bostad.

Att staten inte stoppar den skenande resan mot nästa ekonomiska kollaps är både oansvarigt och kontraproduktivt.

I stället behövs en gemensam vision över hur framtidens hem ska organiseras. När bostaden är en vara på en marknad, offras hemmets trygghet för många grupper i samhället.

Bostadskrisen kan endast övervinnas genom en samlad och reforminriktad, statlig linje som tillgodoser samtliga medborgares bostadsbehov.

Staten kan ta oss ur bostadskrisen, om den vill. Vi kräver därför att staten omedelbart lägger fram en långsiktigt hållbar strategi som utgår från alla människors rätt till en egen bostad de har råd med som inte i första hand tillgodoser marknadens krav på bekostnad av invånarnas.

I en välfärdsstat ska alla ha en egen bostad, även låginkomsttagare ska kunna bosätta sig nära centrum, och medelklass ska kunna välja mer än försåtliga bolån. Tillgången till en egen bostad är en förutsättning för allt annat i livet – det är svårt, till och med omöjligt att arbeta, äta och sova utan ett tryggt hem.

Därför måste staten garantera bostäder åt alla – annars avstannar livet.

Det är dags att formulera framtidens bostadsvision för hemmet. Vi behöver en vision av ett bostadssystem som bekämpar ojämlikhet och segregation, som sätter hyresgäster och hyresrätt åter i centrum för bostadspolitiken. Det krävs en stadsplanering för kvalitet och rättvisa.


Guy Baeten, professor i urbana studier
Carina Listerborn, professor i stadsbyggnad
Chiara Valli, post-doc i urbana studier
Nils Björling, universitetslektor i stadsbyggnad och planering 
Kristina Grange, professor i stadsbyggnadsteori
Jennie Gustafsson, doktorand i kulturgeografi
Ståle Holgersen, docent i kulturgeografi
Helena Holgersson, universitetslektor i kulturvetenskaper
Arne Johansson, ordf. Norra Järva Stadsdelsråd
Mattias Kärrholm, professor i arkitekturteori
Anders Lund Hansen, docent i kulturgeografi
Jonathan Metzger, professor i urbana och regionala studier
Irene Molina, professor i kulturgeografi
Emilia Olsson, medlem i Allt åt alla Malmö
Anneli Philipson, Hyresgästföreningen
Dominika Polanska, docent i sociologi
Åse Richard, doktorand i kulturgeografi
Tapio Salonen, professor i socialt arbete
Tove Samzelius, doktor i socialt arbete
Nazem Tahvilzadeh, universitetslektor i statsvetenskap
Stig Westerdahl, professor i företagsekonomi
Klara Öberg, post-doc i socialt arbete


Den 5 februari släpps boken ”Bostadsmanifest – 22 krav för framtidens hem” (Dokument Press) av forskarkollektivet Crush med vänner och med illustrationer av Daria Bogdanska.


Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.