Upp till bevis om skolan, liberaler
Lärarförbunden: Domen från Skolsverige blir hård om ni viker ner er
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Publicerad 2022-05-27
DEBATT. När Liberalerna samlas för valkickoff i morgon är det av stor vikt att de röda linjerna i skolpolitiken presenteras.
Nu är det upp till bevis för Liberalerna att visa att partiets viktigaste sakpolitiska fråga är skolan.
Liberalernas nye partiledare har återigen försökt sätta skolfrågan högst på agendan. Det är klokt tänkt.
För en stor väljargrupp toppar skolfrågorna intresset och kanske avgör var deras röst till slut kommer att hamna. Enligt en väljarundersökning som Lärarnas Riksförbund låtit göra, uppger nästan fyra av tio väljare att de är beredda att rösta på ett annat parti om det har en bättre skolpolitik än det parti de egentligen tänkt rösta på.
Det motsvarar 2,7 miljoner väljare. För ett parti som vill sätta skolfrågan högst på agendan och samtidigt kämpar med att hålla sig kvar i riksdagen måste detta vara ljuv musik.
Liberalerna menar att skolsatsningar kräver ett maktskifte för skolan. Blir det ett maktskifte måste satsningarna på skolan synas tydligt efter valet.
Liberalerna har lovat vara det parti som sätter skolan först. I sitt förslag till vårbudget satsar man 16 miljarder mer än regeringen under kommande år på skolan.
Det är en rejäl resursförstärkning, men frågan är var Liberalernas prutgräns i de ekonomiska satsningarna på skolan går?
De röda linjerna får inte bytas ut mot röda extraprislappar i skolsatsningen vid ett eventuellt regeringsskifte. Då blir domen hård från Skolsverige.
Johan Pehrson har annonserat en viss positionsförändring i fråga om vinstuttag ur skolverksamhet. Han menar att ”en skolas överskott ska kunna återgå till eleverna, till lärarna, till att man bygger en bättre verksamhet på sikt”.
Väljarna håller med, bara var femte väljare anser att friskolor ska kunna ta ut vinst. Johan Pehrson har lovat att sätta gränser för hur marknadsekonomin ska fungera på det här området och det låter ju lovande.
Men än så länge har Liberalerna inte insett att ett av grundproblemen är att dagens modell med skolpeng överkompenserar många friskolor. Här borde partiet förmås att ta analysen längre och lova en grundlig reformering av hela systemet för skolans finansiering.
Det är nu drygt 30 år sedan den svenska skolan kommunaliserades. Liberalerna har under denna tid varit det parti som tydligast stått upp för att en kvalitativ och likvärdig skola i hela landet kräver att staten tar tillbaka huvudansvaret – inte minst för finansieringen.
Vi menar att det endast är staten som har de ekonomiska musklerna för att återupprätta en likvärdig skola och likvärdiga förutsättningar för lärare.
Här räknar vi med att Liberalerna fortsätter att driva på för ett statligt ansvar, stora investeringar i hela utbildningssystemet och ett läraryrke med stor autonomi.
Självklart kan inte ett parti ha så många röda linjer att man målar in sig i ett hörn och gör sig helt omöjlig som förhandlingspart.
Men vi frågar: Kan lärare räkna med att Liberalerna sätter skolan först och håller lärarna högst i framtida politiska förhandlingar?
Åsa Fahlén, ordförande Lärarnas Riksförbund
Johanna Jaara Åstrand, ordförande Lärarförbundet
Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.