Sexuellt våld – ett vidrigt vapen i krig

Debattörerna: Läget är akut och måste upp på den politiska dagordningen

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Publicerad 2019-12-13

Vi hoppas att årets Musikhjälpen hjälper till att hålla frågan om sexuellt våld i konflikt högt på den politiska dagordningen, och skapar det breda folkliga engagemang som behövs för förändring, skriver Margot Wallström och Petra Tötterman Andorff.

DEBATT. Denna vecka pågår årets Musikhjälpen, med tema sexuellt våld i konflikt.

Internationella aktörer måste intensifiera kampen mot dessa krigsbrott. Vi får aldrig acceptera det sexuella våldet som naturlag. Vård och stöd till utsatta bör vara en självklarhet men det räcker inte.

Humanitära aktörer saknar ofta redskapen för att fullt ut stödja offer för sexuellt våld samtidigt som det fortsatta våldet mot kvinnor visar att frågan är akut. 

Vi behöver öka satsningarna på kvinnors aktörskap, deltagande och makt och framför allt stärka kvinnorörelser i konfliktdrabbade områden.

Hur ser problemen ut?

Sydsudan 2018. En sjuårig flicka våldtas, en tolvårig pojke könsstympas, mammor våldtas i timmar framför sina barn. Totalt 1300 dokumenterade fall av sexuellt våld i landet under 2018 där inbördeskriget är inne på sitt sjätte år.

Summerar vi exemplen i modern tid är det flera hundratusentals kvinnor som utsatts, bland annat i Rwanda, Liberia, Demokratiska Republiken Kongo, Syrien och Myanmar.

Varför pågår denna vidriga form av krigföring fortfarande? Svaret är att det är effektivt. Sexuellt våld används för att gjuta skräck i befolkningen, förnedra och förödmjuka, visa makt, slita isär familjer och slå sönder samhällens strukturer samt skrämma iväg människor på flykt.

Även män blir offer för sexuella övergrepp, kanske för att det är ett ännu större stigma. Våldtäkt är ett medel för att förödmjuka fienden, och ännu effektivare blir det att begå övergreppen offentligt, att våldta medan familjer och bybor får se på.

I patriarkala strukturer anses en våldtagen kvinna som en skam och en belastning och det är inte sällan hon blir utfryst av familjen och gruppen. Blir hon gravid som ett resultat av våldtäkten blir situationen än värre för henne och barnet.

Sexuellt våld i konflikt är alltså ett billigt och effektivt långtidsverkande vapen för att slå sönder familjer och samhällen. Kvinna till kvinnas erfarenheter från Balkan visar att mer än 25 år efteråt är såren inte läkta. Stigmat är stort och kvinnor kan fortfarande möta sina våldtäktsmän i byn eller på stan. Förövarna som aldrig straffades. 

För ofta är straffriheten nästan total för de män som begått övergreppen och för de krigsherrar och militärer som sanktionerat våldtäkterna. Skammen och stigmat gör att utsatta sällan anmäler.

Alla vet heller inte om att sexuellt våld i konflikt är ett grovt brott och ett krigsbrott. Mörkertalet är stort och därför går det inte att säga ifall sexuellt våld i konflikt ökar eller minskar i världen. Intresset att ta itu med brotten är ofta lågt, då det ses som en ”kvinnofråga”.

Vilka framsteg har ändå gjorts?

Kvinna till kvinna startade som en reaktion på de systematiska våldtäkterna på mellan 20 000 och 50 000 kvinnor i forna Jugoslavien 1992–1995. Under de senaste decennierna har vi varit del av en global kvinnorättsrörelse, som kämpat hårt för att lyfta frågan om sexuellt våld i konflikt och få upp den på FN:s dagordning.

I dag har Säkerhetsrådet antagit ett antal resolutioner som fördömer sexuellt våld i konflikt och förklarar detta som ett krigsbrott. Sedan 2010 arbetar ett särskilt sändebud med frågan på heltid. Att den kongolesiske krigsherren Bosco Ntaganda dömdes av den internationella brottmålsdomstolen för sexuellt våld och sexuellt slaveri får ses som en delseger.

I dag accepterar stora delar av världens beslutsfattare att detta är en fråga som hör hemma i diskussioner om fred och säkerhet, och inte bara är en kvinnofråga.

Men arbetet går för långsamt, och ofta blir övergreppen svårare att angripa i den nya typ av konflikter vi ser i dag. Där de stridande partnerna inte tillhör stater som kan hållas ansvariga, utan tillhör grupperingar, miliser och terroristorganisationer blir problemen med straffrihet än svårare.

Det finns i dag mer hjälp till utsattas behov av stöd och läkarvård. Men bland hjälporganisationer som verkar i krigsområden är kunskapen om sexuellt våld fortfarande bristfällig, och många humanitära insatser genomförs utan särskild hänsyn till kvinnors särskilda sårbarhet.  

Vad behövs för ett slut på våldet?

Tre åtgärder är avgörande:

  1. Bekämpa straffriheten. Våldtäkt fortsätter att vara ett populärt vapen, för att man kommer undan med det. Ökat fokus måste läggas på att förbättra efterlevnaden av såväl nationell som internationell lagstiftning. Åtaganden på papper räcker inte – ansvar måste utkrävas av de aktörer som inte lever upp till dem.
  2. Ge kvinnor mer makt. För att förebygga våldet behövs mer makt till kvinnorna och ökad jämställdhet. Det krävs ett långsiktigt och uthålligt arbete mot patriarkala beteenden och destruktiva manlighetsnormer, annars kommer kampen mot sexuellt våld i konflikt fortsätta vara fruktlös.
  3. Stöd till kvinnorättsorganisationer. Kvinnoorganisationer i konfliktområden får idag under en procent av det totala biståndet som går dit. Trots att de ofta är först på plats för att hjälpa våldsutsatta kvinnor och trots att en stark kvinnorörelse är den viktigaste faktorn för att få en verkningsfull lagstiftning mot våld mot kvinnor. Kvinnorättsorganisationer kan också vara avgörande partners till humanitära aktörer för att förbättra genusperspektivet i deras arbete.  

Vi hoppas att årets Musikhjälpen hjälper till att hålla frågan om sexuellt våld i konflikt högt på den politiska dagordningen, och skapar det breda folkliga engagemang som behövs för förändring.


Margot Wallström, fd Utrikesminister och FN:s första särskilda sändebud mot sexuellt våld i konflikt
Petra Tötterman Andorff, generalsekreterare Kvinna till kvinna


Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.

Gå med i vår opinionspanel du också

Vill du vara med och svara på Inizios undersökningar där vi tar reda på vad svenska folket tycker om olika frågor? Resultat presenteras bland annat i Aftonbladet. Det är frivilligt att svara, du är anonym och kan gå ur när du vill. Klicka på länken för att anmäla dig.