Sexövergrepp, vardag för våra unga i skolan
Debattörerna: Ingen arbetsplats skulle tolerera det som sker på skoltid
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Publicerad 2017-08-23
DEBATT. Efter sommarlovet återvänder hundratusentals elever tillbaka till skolan. En plats som inte bara är kunskapens högborg utan även den vanligaste brottsplatsen när det gäller anmälda fall av sexuellt våld mot unga.
Att bli tafsad på i korridoren eller bli kallad könsord i klassrummet är vardag för många ungdomar i skolan, en verklighet som knappast hade tolererats på en sedvanlig arbetsplats.
Under 2016 släppte Polisens underrättelseenhet NOA en rapport om sexuella ofredanden som anmälts av ungdomar upp till 17 år.
Den visade att sedan 2011 har 119 ungdomar anmält sexuella ofredanden på festivaler. Det kan jämföras med 1 081 anmälningar om ofredanden som skett i skolan sedan dess, enligt NOA.
Detta är de sexuella ofredanden som anmälts under perioden. Sannolikheten är stor att många brott inte anmälts, och att flera fall av sexuella trakasserier inte hamnat hos polisen då det klassificerats som en diskriminerings- eller arbetsmiljöfråga.
För att få en klarare och mer sanningsenlig bild av våldet på skolorna är en nationell kartläggning ett måste. Vi kräver därför att regeringen beslutar om en kartläggning av sexuella övergrepp och trakasserier i landets skolor.
Kartläggningar är ett effektivt sätt för att få en överskådlig bild över omfattningen av ett problem. Det har vi sett både när det gällde den nationella kartläggningen av hedersrelaterat våld och förtryck, och kartläggningen av barns psykiska hälsa.
Därför är det av yttersta vikt att regeringen tillsätter en nationell kartläggning i landets skolor.
Ansvaret att utreda sexuella trakasserier i skolan ligger i dag delat på Diskrimineringsombudsmannen och Skolinspektionen. En utredning som nu är ute på remiss föreslår att ansvaret enbart ska ligga på Skolinspektionen. Detta välkomnar vi. Vår förhoppning är att ansvaret flyttas och helt läggs på Skolinspektionen för att underlätta handläggning av ärenden och förhindra att ansvaret faller mellan stolarna.
Skolinspektionen kommer som ensam myndighet ha ansvar för att överse huvudmännens arbete med både diskriminering och kränkande behandling.
Utredningen föreslår även att det ska vara möjligt för både den som utsatts för diskriminering och kränkande behandling att få ersättning, tidigare var det bara möjligt att få ersättning för diskriminering. Skyddet av eleverna stärks då det föreslås bli möjligt att få ersättning då huvudmannen brustit i det förebyggande arbetet.
Alla dessa åtgärder stärker elevernas rättigheter och sätter också högre krav på ett aktivt förebyggande arbete vilket är positivt och välkommet.
Samtidigt som denna omstrukturering planeras är vår förhoppning att regeringen också ger er Skolverket i uppdrag att kartlägga förekomsten av sexuella övergrepp och trakasserier i skolan.
I dag finns det ingen tydlig överblick över hur många barn och unga som utsätts för sexuella trakasserier och övergrepp i skolan vilket är mycket problematiskt. För att det förebyggande arbetet ska få högre prioritet, men även för att stärka stödinsatserna för de elever som utsatts för våld i skolan, så krävs bättre kunskap om våldets omfattning och natur.
Kampanjer och säkerhetsåtgärder för att göra sommarens festivaler tryggare avlöser varandra, men vilket arbete bedrivs på skolorna när terminen drar i gång? Nu är det dags att skapa en trygg skolmiljö, fri från sexuellt våld, för alla unga.
Sofia Jarl
Magnus Ek
Ulrika Carlsson
Häng med i debatten och kommentera artikeln – följ Aftonbladet Debatt på Facebook.