Medeltida arvsregler – en skam för Sverige

Debattörerna: Avskaffa fideikommiss, lika arvsrätt ska gälla även de rikaste

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Publicerad 2018-01-10

Det finns i dag ett tjugotal fideikommiss i Sverige. Fyra av dem är Björnstorps, Sturefors, Svenstorps och Trolle-Ljungby slott.

DEBATT. Fideikommiss är ett tjusigt namn på en unken företeelse. Det handlar om en form av egendom som inte får delas och därför inte kan bli föremål för arvskifte. Eftersom reglerna skapades på medeltiden, och eftersom syftet var att förmögna mäns jordegendomar oförminskade skulle stanna inom släkten, var det självklart att förvaltandet av ett fideikommiss aldrig skulle kunna tillfalla en kvinna.

Den praktiska lösningen var att äldste sonen ärver allt, punkt slut.

Med den tidens syn på samhället i allmänhet och kvinnan i synnerhet kunde detta framstå som rimligt. Men samhällen förändras, tack och lov. I Frankrike avskaffades fideikommisset i slutet av 1700-talet, motsvarande skedde därefter i relativt snabb takt även i kringliggande länder.
Men inte i Sverige. Här har vi som sista land i Europa kvar fideikommiss ännu i dag. Visserligen trädde en avvecklingslag i kraft 1964, med innebörden att fideikommisset ska avvecklas i takt med att innehavarna avlider.

Bättre sent än aldrig, men avvecklingslagen har allvarliga brister som behöver åtgärdas.

Här kan vi påminna om att en ny lag som möjliggjorde kvinnlig tronföljd trädde i kraft år 1980, utan övergångsregler. Politik är att vilja – och vill man så kan man. Men när det gäller fideikommiss blev den nu drygt femtio år gamla avvecklingslagen en halvmesyr.

Det finns i dag ett tjugotal fideikommiss i Sverige. För dem gäller nu att innehavarens äldste son först får hälften av egendomen, därefter fördelas återstoden enligt normala regler för arv och testamente.

Exempelvis betyder det att om två söner är arvingar får den äldre 75 procent av egendomen och den yngre 25 procent. Om en dotter och en son är arvingar är det alltid sonen som får 75 procent. Vi talar alltså om regler som gäller i dag!

Poängen med en sådan kompromiss mellan ett medeltida och ett modernt synsätt är svår att förstå – att ge äldste sonen särskilda privilegier hör inte hemma i modern lagstiftning. Framförallt inte i Sverige som 2017 toppar EU:s jämställdhetsindex.

Att via en avvecklingslag upprätthålla en medeltida patriarkal kvarleva är inte bara stötande, det är dessutom oförenligt med Sveriges grundlagsstadgade jämställdhetsprinciper. Det är också ett brott mot Europakonventionen, som slår fast att jämställdhet mellan könen ska råda.

Ytterligare ett problem med avvecklingslagen är att den medger undantag om det finns särskilda skäl, exempelvis nämns fideikommissegendomar med ”synnerligt kulturhistoriskt värde”.

Undantagen innebär att regeringen kan ge fortsatt grönt ljus för de medeltida fideikommissen helt enligt ursprungliga arvsregler, antingen på obestämd framtid eller till dess nuvarande innehavare avlider.

Sådana undantag har beviljats av regeringen vid sex tillfällen, vilket med rätta har mötts av stark kritik.

Det var en socialdemokratisk regering som ville göra upp med fideikommisset på 1960-talet, vilket var bra. Att arv ska fördelas könsneutralt var intentionen när avvecklingslagen kom till. Mindre bra var att man landade i en kompromiss som upprätthåller ett medeltida kvinnoföraktande system i ytterligare en generation, i vissa fall ännu längre.

Vi beklagar att man inte hade modet att gå längre den gången. Men det är inte för sent att göra om och göra rätt. Vi kommer att verka för att avvecklingslagen görs om med innebörden dels att helt vanliga och könsneutrala arvsregler ska gälla när återstående fideikommiss avvecklas, dels att beviljade undantag från avveckling återkallas.

Så länge fideikommissens ojämställda arvsrätt får vara kvar har Sveriges jämställdhetsarbete en skamfläck som skadar vår trovärdighet att agera förebild för andra länder.

Låt oss tvätta bort den så att orättvisan äntligen elimineras – 160 år efter införandet av den lika arvsrätten för alla andra!


Carina Ohlsson, förbundsordförande S-kvinnor
Elin Gustafsson, distriktsordförande S-kvinnor Skåne
Anna Hedh, Europaparlamentariker (S) och ledamot S-kvinnors förbundsstyrelse
Heléne Pettersson, riksdagsledamot (S)
Annelie Karlsson, riksdagsledamot (S)
Lawen Redar, riksdagsledamot (S)
Sara Karlsson, riksdagsledamot (S)
Ingegerd Wärnersson tidigare Skolminister (S)


Häng med i debatten och kommentera artikeln
– följ Aftonbladet Debatt på Facebook.