Debatt

De försvarar miljön – och blir mördade

Debattörerna: Nu måste regeringen ställa krav på svenska företag i utlandet

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Förra året dödades minst 212 miljöförsvarare runt om i världen. Svenska företag måste respektera mänskliga rättigheter. Vi uppmanar regeringen att utreda hur en lag som ställer krav på företagen kan införas i Sverige, skriver sju organisationer.

Foto: TT

DEBATT

DEBATT. I dag, på den internationella dagen för mänskliga rättigheter, tänder vi ljus för alla de människor som har mördats i kampen för miljön. I skuggan av coronapandemin har hoten, trakasserierna och morden på miljöförsvarare ökat runt om i världen.

Nu måste regeringen genom lagstiftning säkerställa att svenska företag tar sitt ansvar för situationen. 

Den 3 oktober 2019 hittades miljöadvokaten Golfrid Siregar vid en vägkant på ön Sumatra i Indonesien. Han låg medvetslös vid sin motorcykel med svåra skallskador. Tre dagar senare avled han till följd av misshandeln, som hade iscensatts som en trafikolycka. Golfrid hade ägnat sitt liv åt att skydda Sumatras regnskogar och ge bybor juridiskt stöd för att kunna stå upp mot palmoljeföretagens illegala skövling.

För det fick han betala ett mycket högt pris.

Tyvärr är han inte ensam. Förra året dödades minst 212 miljöförsvarare runt om i världen, att jämföra med 167 året innan, enligt organisationen Global Witness. Utöver detta trakasserades, hotades och fängslades tiotusentals. Vi vet dessutom att mörkertalen är stora då många övergrepp aldrig anmäls, utreds eller bestraffas.

Det handlar om urfolk och småskaliga bönder som försvarar den mark de bor och försörjer sig på, mot gruvprojekt, dammar och storskaliga jordbruk. Men också om jurister och anställda på organisationer som arbetar med att avslöja miljöbrott.

Vi som skriver detta stödjer och samarbetar med hundratals andra organisationer som arbetar för en bättre miljö. Och vi kan tyvärr konstatera att utvecklingen går åt helt fel håll.

I skuggan av coronapandemin ökar hoten mot miljöförsvarare. Krisen och restriktionerna begränsar våra samarbetsorganisationers möjligheter att granska företag och makthavare. Det har också blivit svårare för dem att organisera sig och nå ut.

Många investerare och företag drar nytta av situationen. Värst drabbade är länder som Brasilien, Filippinerna, Indonesien, Guatemala och Colombia. 

Det måste vara en självklarhet att kunna försvara miljön utan att utsättas för hot och våld. Här måste svenska företag som investerar och verkar i dessa länder ta ett betydligt större ansvar, genom att göra risk- och konsekvensanalyser av hela sin verksamhet, så kallad human rights due diligence (HRDD).

Det innebär att företagen identifierar risker för miljö och mänskliga rättigheter och att de måste stå till svars för negativ påverkan som de orsakat eller bidragit till. Det kan till exempel handla om att de köpt produkter från företag som driver palmoljeplantager eller gruvor där mänskliga rättigheter har kränkts.

I dag är detta frivilligt för svenska företag. Det räcker inte. Andra europeiska länder – däribland Frankrike, Storbritannien och Nederländerna – har redan infört lagar som på olika sätt kräver att företag gör HRDD, vilket gör att företag kan ställas till svars oavsett i vilket land kränkningarna sker. Även på EU-nivå har arbetet för ett direktiv om detta inletts.    

I Sverige har både Statskontoret och Agenda 2030-delegationen rekommenderat regeringen att göra HRDD obligatoriskt. Det skulle tvinga företagen att få bättre insyn och kontroll och gynna dem som strävar efter att vara så hållbara som möjligt. Men regeringen har ännu inte agerat. 

Svenska företag måste respektera mänskliga rättigheter. Vi uppmanar därför Sveriges regering att stödja initiativet för en HRDD-lagstiftning på EU-nivå och att snarast utreda hur en sådan lag kan införas i Sverige. 

För att kunna försvara miljön, klimatet och den biologiska mångfalden måste vi också försvara dem som gör det med risk för sitt eget liv. Varje ljus vi tänder under hashtaggen #Light4Defenders i dag påminner oss om det.


Karin Lexén, generalsekreterare Naturskyddsföreningen
Isadora Wronski, Sverigechef Greenpeace
Alice Blondel, kanslichef Swedwatch
Anna Tibblin, generalsekreterare We Effect
Sophia Axelsson och Anton Foley, Fridays for Future Stockholm
Louise Lindfors, generalsekreterare Afrikagrupperna
Tove Lönneborg, ordförande Fältbiologerna


Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.

Publisert:

Aftonbladet

/

Debatt

/

Klimatförändringarna

LÄS VIDARE

DEBATT Vi måste visa samma kraft mot klimatkrisen

ÄMNEN I ARTIKELN

Klimatförändringarna

Swedwatch

We Effect

Mänskliga rättigheter

Statskontoret

Sumatra

Greenpeace