Tondövt höja hyror mitt i coronakrisen

Debattören: Fyra av tio hyresgäster har fått minskade inkomster

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Uppdaterad 2020-10-23 | Publicerad 2020-10-22

Den hyresvärd som tror att detta är ett år som alla andra är helt enkelt tondöv. Det är i kristider som bostadsbolagens sociala ansvarstagande ställs på prov på riktigt, upp till bevis! skriver Marie Linder.

DEBATT. Den främsta faktorn för att förhindra smittspridning av coronaviruset är att hålla distans och stanna hemma i så stor utsträckning som möjligt. För riskgrupper är hemmet det främsta skyddet mot att smittas.

Vi befinner oss i ett extraordinärt läge och möjligheten att kunna bo kvar i sitt hem är avgörande för att förhindra smittspridning och skydda riskgrupper. Men corona drabbar långt många fler än de som är i riskgrupp eller blir sjuka.

Hyresgästerna påverkas såklart negativt av utvecklingen. Speciellt mot bakgrund av att branscher med många osäkra anställningar drabbats hårdast, inte minst hotell- och restaurangbranschen. Krisen slog inte lika hårt mot de som äger hyresfastigheter, tvärt om.

Halvårsrapporterna från 2020 visar att det går fortsatt bra för bostadsbolagen och att de varit förhållandevis förskonade från pandemins effekter. Det finns till och med ett ökat intresse för svenska hyresfastigheter från utländska investerare.

Lönsamheten hos bostadsföretagen har utvecklats mycket positivt över de senaste åren. Detta märks i att hyrorna år efter år ökar mer än företagens kostnader.

Genom finansiella rapporter från de större privata bostadsbolagen blir bilden tydlig. Rapporterna från den senaste redovisade perioden januari–juni 2020 kan i Rikshems fall utläsas att vinst efter skatt ökade med 53 miljoner kr (4,7 procent), jämfört med samma period förra året. Heimstadens vinst ökade med 989 miljoner kronor (41 procent). Båda bolagen uppger att pandemin haft en begränsad påverkan på resultatet.

Många kommuner äger egna så kallade allmännyttiga bostadsbolag. För kommunerna kan dessa vara riktiga kassakor. 2014–2018 plockade svenska kommuner ut sammanlagt 3,3 miljarder kronor från sina bostadsbolag, enligt en granskning från Hem & Hyra.

Samtidigt som hyresvärdarna fortsätter göra stora vinster har hittills fler än fyra av tio hyresgäster fått minskade inkomster eller en försvagad privatekonomi på grund av coronanpandemin. Många hyresgäster har under detta år fått inställt underhåll med hänvisning till corona. Rimligtvis borde det då finnas pengar över till underhållet nästa år.

Fram till den sista juni i år fick Kronofogden in närmare 644 000 krav på obetalda skulder. Under samma period ansökte 15 325 personer om skuldsanering, en ökning med 41 procent jämfört med förra året. Det är den högsta siffran någonsin enligt Kronofogden. Myndigheten rapporterar även att fler barnfamiljer har vräkts från sina hem.

Coronakrisen skär hål i hushållens plånböcker.

Vi befinner oss i en extraordinär situation. Eftersom pandemin ännu inte är över och den samhällsekonomiska utvecklingen har sjunkit till krisnivåer behöver det finnas extremt starka skäl om en hyra ska höjas.

De som har drabbats av pågående kris är inte hyresvärdarna, utan främst pensionärer, barnfamiljer, unga, sjuka och friska.

Det kan inte vara självklart att förvänta sig hyreshöjningar i ett extremläge med historiskt stor arbetslöshet, ökande hushållsskulder och fler barnfamiljer som tvingas från sina hem.

Den hyresvärd som tror att detta är ett år som alla andra är helt enkelt tondöv. I bostadsbolagens årsredovisningar kan vi se fina bilder på glada hyresgäster och läsa att bolagen vill bidra till en god samhällsutveckling. Det är i kristider som bostadsbolagens sociala ansvarstagande ställs på prov på riktigt, upp till bevis!


Marie Linder, förbundsordförande Hyresgästföreningen


Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.