Låt oss äldre få enkla jobb i vårt samhälle

Debattörerna: En vinst för både pensionärer och välfärd

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Publicerad 2019-10-07

helskärm

DEBATT. Hur är det att leva som pensionär i dagens Sverige? Ja, svaret på den frågan har säkert många bottnar men en grundläggande fråga är om samhället i tillräcklig utsträckning tar till vara den resurs som det samlade pensionärskollektivet utgör.

Utgångspunkten bör vara hur övergången från arbetslivet till pensionärstillvaron gestaltar sig och vilka svårigheter man möter.

Minskade inkomster betyder för många större eller mindre omställningar i livsföring för att klara ekonomin. Saknaden efter det sociala nätverk som arbetsplatsen utgjorde innebär för en del ett steg in i ensamhet och isolering.

Andra känner sig ”förbrukade” och mår psykiskt dåligt vilket kan leda till följdsjukdomar som i sin tur kräver samhällsinsatser. Med stigande ålder följer också att en i ett förhållande avlider och den andra partnern blir ensam. Konsekvenserna av ett dödsfall blir att pensionären får klara sig på en pension. Ensamtillvaron ökar också risken att tappa sociala kontakter.

Dessa och andra problem som kan uppstå i samband med omställningen innebär naturligtvis inte att pensionärslivet generellt sett är törnbestrött. Många pensionärer har ett rikt liv och är väl förberedda ekonomiskt vid en minskning av inkomsten.

De kan även ha ett aktivt liv och ett brett socialt nätverk. Vissa pensionärer kan och vill fortsätta att vara verksamma inom arbetslivet efter uppnådd pensionsålder. Andra måste sluta sitt arbetsliv innan den stipulerade pensionsåldern på grund av sjukdom.

Den fråga vi mot den här bakgrunden då bör ställa är i vilken utsträckning och inom vilka delar samhället kan medverka till en bra övergång från arbetslivet. Det borde vara rimligt att utgå från att en person som känner sig behövd och uppskattad mår bättre. Mår man psykiskt bra påverkar detta ofta också det fysiska välbefinnandet.

Därmed blir belastningen på sjukvården sannolikt mindre även om detta naturligtvis är svårt att mäta.

1. Skapa tillfällen att aktivera pensionärer inom skolor, förskolor, sjukhus, äldreboenden, föreningar, företag och andra platser inom samhällsgemenskapen.
2. Utgångspunkten ska förstås vara enkla arbetsuppgifter som inte får inskränka på den fasta arbetstagardelen. Här finns säkert en hel del att hämta och ge till personer som för sitt välbefinnande behöver ha ett socialt kontaktnät och liv. På goda grunder kan man nog utgå från att en sådan extra resurs också skulle bli uppskattad på de ställen där personerna ifråga erbjuds att vara verksamma. Det kan också bli en uppskattad tillgång mellan olika generationer.
3. Hur tidsmässigt omfattande dessa samhällstjänster ska vara kan givetvis diskuteras. En riktpunkt skulle kunna vara upp till 5 timmar i veckan. Det får aldrig bli så att pensionären ska känna sig som en arbetstagare som måste prestera vissa resultat, utan att man är just en samhällsresurs, ett mervärde på arbetsmarknaden.
4. Vilken ersättning är möjlig och rimlig för denna typ av sysselsättning? Vad skulle ersättningen kosta samhället? Skulle samhället även kunna ”räkna in en vinst” på dessa sysselsättningar – vinst i bemärkelsen att berörda pensionärer mår bättre, ohälsotalen förbättras och belastningen på andra samhällsfunktioner minskar? Många har och kommer att få en minskad pension framöver. Även mot den bakgrunden skulle den ersättning det här är fråga om kunna bidra till ett rikare och mera meningsfullt pensionärsliv.
5. Ersättningsnivån får inte uppfattas som och jämföras med en normal arbetslön. Den skulle grovt uppskattat kunna ligga någonstans mellan 40 och 50 kronor/timmen. En övre gräns bör övervägas liksom att ersättningen bör vara skattebefriad. En smidig administration kring systemet bör också vara en förutsättning. Med fem timmar i veckan och 40 kronor/timmen skulle det betyda ett tillskott på 800 kronor i månaden. Ersättningen får på inget sätt påverka den stipulerade pensionen.

Vår slutsats är att det blir en samhällsvinst att få människor i hög ålder att må bättre och belasta olika samhällsfunktioner mindre.

Thord Paulsson, tidigare trafiksäkerhetsanläggare
Bengt Silfverstrand, tidigare riksdagsledamot (S)

Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.

Gå med i vår opinionspanel du också

Vill du vara med och svara på Inizios undersökningar där vi tar reda på vad svenska folket tycker om olika frågor? Resultat presenteras bland annat i Aftonbladet. Det är frivilligt att svara, du är anonym och kan gå ur när du vill. Klicka på länken för att anmäla dig.