Tjänar du minst 28 000 kan dina val vara extra viktiga för klimatet

Klimatforskare: Många av oss tillhör de 10 procent som har mest makt och ansvar för klimatförändringarna

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Uppdaterad 2021-12-29 | Publicerad 2021-12-26

Om du tillhör de 10 procent som har högst inkomst globalt kan du göra stor skillnad genom att flytta dina pengar från banker, pensionsfonder och aktier som investerar i fossila bränslen, påverka din arbetsplats,  fritidsorganisation, dina vänner och bekanta och dina politiker att inte investera fossilt. Och i dina sociala medier kan du göra skillnad genom att flytta fokus från att hylla flygsemestrar till att lyfta annat som hög status – till exempel tid med vänner och familj i mer närliggande natur, menar debattörerna.

DEL 4 AV DEBATTSIDANS SERIE ”10 ÅR” OM LÖSNINGAR PÅ KLIMAT- OCH MILJÖKRISEN

Vi uppmanas ofta som individer att minska vår personliga inverkan på klimatet, men sanningen är att vissa människors handlingar har mycket större effekt än andras.

Du kommer då kanske genast att tänka på den superrika ”utsläpps-eliten”. Men ifall du, likt oss, är universitetsutbildad, har ett tjänstemannajobb, bor i ett välmående område och tjänar mer än ca 28 868 kronor i månaden så är du av ”hög socioekonomisk status” globalt och har disproportionellt stor makt och ansvar som kommer att vara av avgörande betydelse för att stoppa katastrofal klimatförändring.

Tillhör du den här gruppen så tillhör du den topp på 10 procent som har högst inkomst globalt och som är ansvarig för hälften av koldioxidutsläppen som kommer från hushåll.

Och rör vi oss uppåt i inkomstskalan till de som tjänar cirka 82 807 kronor i månaden så tillhör de de 1 procent globalt vars individuella klimatföroreningar är 30 gånger över den hållbara gränsen för 2030. Denna grupp släpper tillsammans ut lika mycket som de 4.75 miljarder fattigaste människorna i världen.

Majoriteten av denna klimatförorening kommer från frekvent och långdistansresande med flyg och bil, följt av energianvändning hemma. Samtidigt som att snabbt minska överkonsumtion av fossil energi är absolut nödvändigt för att bromsa den globala uppvärmningen.

Men som vi visar i en ny studie finns det fyra andra mycket viktiga roller genom vilka de 10 procenten kan lämna ett ovanligt stort klimatavtryck, och genom vilka agerande för klimatet kan bli förespråkat eller förhindrat.

Det handlar om...

  • var dina pengar investeras
  • hur du kommunicerar och agerar kring andra människor
  • den handling du kräver i organisationer
  • och som medborgare.

Detta är de sätt som individer mest kan påverka företag, regeringar och samhället som helhet.

Om du har pension eller besparingar på sparkonton på en större bank så är chanserna stora att du just nu finansierar klimatförstörelse via lån och investeringar i att utvidga och stödja rörledningar för utvinning av fossila bränslen och kraftverk.

För att i stället stödja klimatstabilitet - flytta dina pengar från banker, pensionsfonder och aktier som fortfarande finansierar företag i den fossila industrin och stöd kampanjer för att få universitet, skolor och företag att sluta investera i fossila bränslen.

Socialt inflytande stiger med status men vi influerar alla de omkring oss genom våra ord men framförallt genom våra handlingar. Vi kan använda det här inflytandet med familj, vänner, grannar och kollegor för att uppmana klimatvänliga ambitioner och normer i vårt nätverk och i våra gemenskaper.

Ett enkelt sätt att använda detta inflytande är att flytta fokus i dina uppdateringar i sociala medier från att hylla iögonfallande konsumtion, tropiska semestrar och feta stekar till enklare njutningar som tid med familj och vänner i natur som ligger närmare ditt hem.

Du kan också pusha på för klimatagerande i de organisationer där du jobbar, utövar en hobby eller studerar. Stå upp för och driv förslag för att göra er industrin och era leveranskedjor helt fria från investeringar i kolinustrin och förespråka filantropi.

Det utkom nyligen en guide från Project Drawdown som heter Climate Solutions at Work som ger praktiska råd om hur du kan göra varje jobb till ett klimatjobb. Och ett initiativ som heter Science Based Targets initiative visar vägen för företag som vill göra sin rättmätiga del för att möta våra mål enligt Parisavtalet.

Som medborgare är att rösta också en kraftfull klimatåtgärd. De av oss som är så lyckligt lottade att vi lever i de 18 procent av världens länder som bedöms ha hög demokratisk standard bör använda denna makt.

Fram tills nu har politisk tillgång och politiskt inflytande främst används för att förespråka fossila bränslen och andra intressen från storföretag vid lagstiftning. Men det här kan förändras om vi gör klimatet till ett en stor fråga i val och politiken i allmänhet genom social mobilisering och lobbying och genom att hålla representanter ansvariga för hur de röstar i klimatfrågor och kontakta dem direkt, särkilt då många företrädare rapporterar att de känner väldigt lite press från sina väljare att agera för klimatet.

Klimatpåverkan och social ojämlikhet är för närvarande en ond cirkel: De som gör mest skada lider minst. Rekommendationer för agerande för klimatet på individnivå är ofta missriktade till ageranden som har liten chans att leda till stora utsläppsminskningar– som sopsortering – eller så presenteras åtgärderna som att de gör lika stor skillnad oavsett vem som gör dem. När det i själva verket särskilt är de som tillhör de 10 procent av de globalt mest välgynnade som behöver ändra sitt beteende för att minska globala utsläpp.

Vägen framåt är att erkänna att vi behöver både beteende- och lagändringar för att påskynda klimatlindringen och kunna möta alla människors basbehov utan att förstöra klimatet.

Rikare individer har både större påverkan och ansvar för att ta bestämd ställning för klimatet. Att minska överkonsumtion av fossila bränslen är ett absolut nödvändigt steg om vi ska kunna åstadkomma ett snabb och rent energibyte. Men lika viktigt är det att mobilisera människor att använda sina investeringar, sitt nätverk, sitt inflytande i organisationer och sin politiska röst för att få skutan att vända.


Kimberly Nicholas, docent i miljövetenskap vid Lunds universitet och författare till boken ”Under the Sky We Make: How to Be Human in a Warming World@KA_Nicholas


Kristian Steensen Nielsen, miljöpsykolog vid Cambridge universitet @kristiansn89


Artikeln har tidigare publicerats i New Scientist


Översättning: Virve Ivarsson


Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.