Bankerna måste sluta stödja fossilbolagen

Debattören: De satsar nära 100 miljarder på företag kopplade till oljeutvinning i Arktis

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Publicerad 2020-12-13

Ett krav är att bankerna omgående stryper lånen till fossilbolag som inte vill eller kan ställa om sin verksamhet i linje med Parisavtalet. Om lånen från bankerna stoppas får fossilbolagen svårare att fortsätta sin verksamhet, skriver Jakob König.

DEBATT. I veckan avslöjade vi att svenska storbanker fortfarande satsar nästan 100 miljarder kronor på företag som kopplas till oljeutvinning i Arktis.

Det handlar alltså om svenska sparpengar på bankkonton eller i sparfonder som bland annat används till att stödja en fortsatt exploatering av Arktis, ett område som både är hårt drabbat av klimatförändringarna och extra känsligt för olyckor.

Det här är ett i raden av våra avslöjanden genom åren om hur svenska bankkunders pengar används på ett sätt som rimmar illa med bankernas hållbarhetslöften. Tusentals bankkunder och pensionssparare, som inte vill att deras pengar ska bidra till att förstöra planeten, har mejlat sina banker i protest.

Ett krav är förstås att bankerna omgående stryper lånen till fossilbolag som inte vill eller kan ställa om sin verksamhet i linje med Parisavtalet. Det är lätt att förstå att om lånen från bankerna stoppas får fossilbolagen svårare att fortsätta sin verksamhet.

Men när det gäller bankernas investeringar i fossilbolagens aktier är sambandet däremot inte lika uppenbart för alla. Här argumenterar många finansaktörer fortfarande för att ägandet ger en möjlighet att påverka bolagen.

Problemet är bara att många fossilbolag inte går att påverka. Hur ska man exempelvis övertyga ett oljebolag att överge sina enorma oljetillgångar som utgör huvuddelen av bolagets marknadsvärde?

Särskilt oljebolag som visar ett totalt ointresse för hållbarhet och till och med lägger flera hundra miljoner dollar på lobbying för att undergräva politiska klimatåtgärder.

Eftersom finansbranschen består av en myriad av aktörer är det avgörande att förändra normer i branschen för att flytta den framåt. Särskilt effektivt är det med finansiella aktörer där följa-John-effekten är tydlig. De tittar på varandra och påverkas av de som går före.

Det senaste året har vi sett en tydlig trend bland flera svenska finansaktörer som börjat överge fossilbolagen. SPP, Handelsbanken och Första AP-fonden har redan gjort det och senaste veckan meddelade Andra AP-fonden att de dumpar fossilbolag på bred front. Det börjar med ett fåtal aktörer och sprider sig vidare till andra finansområden som utlåning och finansiering.

Förra veckan kom exempelvis beskedet att Bank of America stänger dörren för att finansiera utvinningsprojekt i Arktis. Det var den sista av de stora amerikanska bankerna att ta det steget.

Ju fler finansaktörer som tar ställning, desto större stigmatiserande effekt blir det på fossilbolagen och desto lättare blir det rent politiskt att införa skarpare klimatåtgärder.

Vi såg exempelvis att många finansaktörer propagerade för ett starkt klimatavtal inför Paristoppmötet vilket underlättade för politikerna att höja ribban.

Svenska banker och pensionsfonder kan spela en viktig roll internationellt genom att visa på lösningar som andra kan inspireras av och ta efter. Då kan de göra långt mer skillnad än den lilla andel av problemet som de själva utgör. Det är samma taktik som Sveriges nationella klimatstrategi – att få hävstång på sina klimatåtgärder genom att gå före.

Att fossilbranschen dessutom varit en väldigt dålig investering rent ekonomiskt, och att hållbar energi gett den högsta avkastningen det senaste året, ger ännu en anledning att lyssna på sparare som säger nej till att satsa sina spar- och pensionspengar i fossilbolag som inte tar ansvar för klimatet.


Jakob König, sakkunnig på Fair Finance Guide, Sveriges konsumenter


Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.