S & SD:s bidragspolitik försvagar arbetslinjen

Debattörerna: Vi behöver en stram a-kassa

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Publicerad 2020-08-14

Coronakrisen övergår nu alltmer i en arbetslöshetskris, men istället för nödvändiga strukturreformer så att fler kommer i jobb prioriterar Socialdemokraterna, med stöd av Sverigedemokraterna, höjda ersättningsnivåer i a-kassan till de som inte jobbar. Det riskerar att bli förödande för Sverige, skriver debattörerna.

DEBATT. Coronakrisen börjar alltmer övergå i en arbetslöshetskris. I inget annat EU-land ökade arbetslösheten under juni mer än i Sverige.

Arbetslösheten i Sverige var enligt Eurostat 9,3 procent – den sjätte högsta i EU och långt från regeringens tidigare mål om lägst arbetslöshet i EU år 2020.

Arbetsförmedlingen spår en arbetslöshet på över 600 000 arbetslösa i början av nästa år och långtidsarbetslösheten har ökat med 16 procent eller 26 400 på ett år.

Hårdast drabbas utrikes födda kvinnor, ofta med kort utbildningsbakgrund, som redan innan krisen stod längst från arbetsmarknaden. Dessa kvinnor riskerar, utan nödvändiga reformer, att hamna i ett permanent utanförskap som inte bara drabbar deras möjligheter att bli en integrerad del av samhället, utan riskerar också att gå i arv till kommande generationer.

SCB:s statistik visar att ha arbetslösa föräldrar ökar risken för unga att hamna utanför arbete och studier med nästan 70 procent, och risken att inte få gymnasiebehörighet med 40 procent. Att sakna gymnasiebehörighet ökar i sin tur risken att hamna i utanförskap med 118 procent.

Finansminister Magdalena Andersson (S) har hitintills mött arbetslöshetskrisen med diverse ”jobbpaket”, men skrapar man på fernissan blir bidragspolitiken uppenbar: regeringen har tydligt prioriterat höjda tak- och grundbelopp i a-kassan. Ersättningsnivån efter 100 dagar chockhöjs. Kommer a-kassan återställas i slutet av året, eller smyger Socialdemokraterna igenom en permanent försvagning av arbetslinjen? Det vägrar regeringen svara på.

Höjda bidrag påhejas ivrigt av Sverigedemokraterna, som menar att ”de offentliga utgifterna ska prioriteras till välfärdens kärna, som a-kassa och sjukvård.” Permanenta höjningar i bidrags- och transfereringssystem slår tvärtemot undan möjligheterna att finansiera vår gemensamma välfärd. Fler måste arbeta för att vi ska kunna finansiera sjukvård, skola och äldreomsorg.

Forskningen ger stöd för Moderaternas linje: en stram a-kassa, tillsammans med skattelättnader för folk som arbetar, leder till lägre arbetslöshet och fler jobb. Mer pengar i plånboken för de som arbetar gör det mer lönsamt att arbeta och gör att fler kan efterfråga varor och tjänster, vilket leder till fler arbetstillfällen.

Dessutom är arbete en frihetsfråga, inte minst för hårt arbetande kvinnor som med en lön får makt och möjlighet till självbestämmande över sitt eget liv.

Professor Lars Calmfors har gått igenom 28 studier i olika länder. 24 av dem ger stöd för att högre bidragsnivå ger sämre jobbchanser för arbetslösa. Även Riksdagens utredningstjänst slog nyligen fast att regeringens chockhöjda bidragsnivåer under coronakrisen på sikt ökar arbetslösheten med i storleksordningen 40 000 personer.

I stället för höjda bidrag behöver Sverige:

  • Bidragstak och krav på heltidsaktivering för de som får bidrag.
  • Skärpta krav på att lära sig svenska och att utbilda sig, för att möta arbetsmarknadens behov.
  • Sänkta skatter på låga inkomster, så att det alltid lönar sig att jobba

S och SD försvagar arbetslinjen i ett läge när vi behöver den som mest. Vi moderater vill se jobb före bidrag.

Det är inte minst viktigt för de utrikes födda kvinnor som riskerar att låsas fast i ett permanent utanförskap. De behöver ett jobb, inte höjda bidrag.


Josefin Malmqvist, riksdagsledamot och ordförande Moderatkvinnorna (M)
Oliver Rosengren, kommunalråd Växjö (M)


Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.