Sverige måste säkra tillgång på biodrivmedel

Debattörerna: Det är dags för en drivmedelskommission, regeringen

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Uppdaterad 2021-08-18 | Publicerad 2021-08-16

Enligt Trafikverket kommer det att krävas omkring 70 procent mer biodrivmedel 2030 jämfört med i dag. Trots det saknas en offentlig strategi för drivmedelsförsörjning och produktion. Vi vill att regeringen tillsätter en drivmedelskommission, skriver Johan G Andersson och Marcus Dahlsten.

DEBATT. 2045 ska Sverige inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser och redan 2030 ska utsläppen från inrikes transporter minska med 70 procent jämfört med 2010.

För att nå klimatmålen behöver Sverige tillgång till mer förnybar energi – vårt förslag är en drivmedelskommission.

Genom reduktionsplikt och näringslivets egna initiativ ökar den förnybara delen av drivmedelsanvändningen och tränger ut fossila råvaror. Just nu planeras miljardinvesteringar i raffinaderier för att bearbeta förnybara råvaror till biodrivmedel.

Trots att företagen investerar stort i omställning av fordonsflotta och nya produkter saknas en offentlig strategi för drivmedelsförsörjning och produktion. Vi vill därför att regeringen tillsätter en drivmedelskommission.

Enligt Trafikverket kommer det att krävas omkring 70 procent mer biodrivmedel 2030 jämfört med i dag för att nå klimatmålet. Det motsvarar att 55 procent av de fossila drivmedlen ersätts av biodrivmedel i jämförelse med dagens 21 procent.

Sverige behöver en strategi för transportsektorns förnybara drivmedelsanvändning som tar hänsyn till att drivmedel är en internationell handelsvara i begränsad tillgång och som produceras utifrån strikta europeiska hållbarhetskrav.

Tillgång och efterfrågan av drivmedel kan därför inte ses i ett avgränsat nationellt perspektiv. Drivmedelspriser är också en direkt konkurrensfråga för transportörer och företag som köper transporter och i slutändan för alla svenskar som är beroende av transporter av gods och för sin egen mobilitet.

I diskussionen om klimatomställning ställs ofta olika drivmedel och tekniker mot varandra. Vi anser i stället att ökad tillgång till el, vätgas och biodrivmedel behövs och kompletterar varandra.

Elektrifiering av personbilar kan till exempel möjliggöra en snabbare omställning till förnybara drivmedel för tung vägtrafik, sjöfart och flyg. För långväga godstransporter på land är den elektrifierade järnvägen redan nu ett klimatsmart trafikslag.

Biodrivmedel är viktigt för klimatomställningen eftersom de gör nytta här och nu kan användas i dagens infrastruktur, samt i många vägfordon och flygplan.

Marginalkostnaden för att minska utsläpp genom ökad användning av biodrivmedel beräknas av myndigheterna som låga.

Prognoser från fordonsindustrin beräknar att omkring 25 procent av personbilarna i Sverige är elektrifierade 2030, och mycket mindre andel av tunga fordon, flyg och sjöfart vilket pekar på behovet av just biodrivmedel.

Den höga energidensiteten i flytande och gasformiga drivmedel krävs för att sjöfart och flyg ska bli mer hållbart. Korta distanser kan fartyg och flygplan elektrifieras men längre räckvidd kräver drivmedel vars egenskaper liknar det fossila.

Luftfarten kommer att behöva flytande förnybara drivmedel även fortsättningsvis och industrin satsar, till exempel flygtillverkaren Boeing vars målsättning är att certifiera nya flygplan för 100 procent förnybart drivmedel senast 2030.

Vi efterfrågar också en större offentlig förståelse för att drivmedel i hög grad är en samhällsfunktion för både beredskap och näringslivets konkurrenskraft.

Transporterna måste ställa om för att nå våra klimatmål men för industrin kan potentiellt högre transportkostnader påverka konkurrenskraften negativt. Det gäller inte minst i våra norra regioner som har längst avstånd till exportmarknaderna.

En flytt av produktionen till länder med lägre klimatambitioner kan leda till högre globala utsläpp.

Vi efterlyser därför ett tydligt ledarskap från regeringen.

  1. Regeringen bör tillsätta en drivmedelskommission. Det saknas en tydlig bild över hur alla transport- och energislag behöver samverka för att uppnå kostnadseffektiva utsläppsminskningar och Sveriges klimatpolitiska mål med bibehållen mobilitet.
    Sverige behöver en strategi för produktion och användning av förnybara drivmedel. Tillräcklig tillgång till förnybara drivmedel är centralt för att genomföra flera branschers färdplaner inom Fossilfritt Sverige som ska leverera hållbar omställning.
    En drivmedelskommission behöver hantera utmaningarna avseende produktionskapacitet, kostnader och råvaror på kort och lång sikt. Både drivmedelsproducenter och transportföretag behöver ha tydliga besked.   
  2. Teknikneutralitet bör leda omställningen. Omställningen till ett fossilfritt transportsystem behöver ske på ett så kostnadseffektivt sätt som möjligt och för att det ska ske behöver vi sluta med att ställa framdrivningsmetoder mot varandra.
    När myndigheter analyserar hållbarheten behöver man ha ett livscykelperspektiv för både fordon och drivmedel.  
  3. Staten bör vara en föregångare. För många företag är det naturligt att köpa hållbara transporter med låg miljöpåverkan men även staten behöver agera som föredöme.
    Regeringen kan som konkret exempel upphandla den årliga mängd bioflygbränsle som används för alla myndigheters flygresor.  
  4. Långsiktiga styrmedel och tydliga statsstödsregler. Vi behöver styrmedel som prissätter fossila utsläpp och ökar infasningen av förnybart. Men det är inte tillräckligt att endast lagstifta om inblandning av biodrivmedel utan det krävs även en tydlig plan för produktion och distribution.
    Statsstödsregelverket måste främja omställning och företagen behöver långsiktighet. Över 90 procent av Sveriges kollektivtrafik med buss är redan med förnybara drivmedel men dagens skatteundantag löper ut vid årsskiftet.  
  5. En aktiv röst i EU. Hållbarhetskriterier och specifikationer för drivmedel bestäms på EU-nivå och därför måste regeringen vara proaktiv.
    I EU:s taxonomi anses nu grödbaserade biodrivmedel inte vara tillräckligt gröna för att ingå i regelverket för hållbara investeringar. Beslutet kan bli ett bakslag för utveckling av och investeringar i ny biodrivmedelsproduktion.

Sverige kan skapa en bättre balans mellan import och självförsörjningsgrad genom inhemsk drivmedelsproduktion där restprodukter från skogs- och jordbruk bearbetas till biodrivmedel.

Den gröna omställningen utvecklar också nya kvalificerade arbetstillfällen i hela värdekedjan eftersom en större del av hela produktionen sker här hemma.  

Tillsammans ska drivmedels- och transportbranscherna klara av att leverera framtidens hållbara mobilitet. Men för att omställningen ska förverkligas efterfrågar vi nu politiska åtgärder.

Det är hög tid att tillsätta en drivmedelskommission.


Johan G Andersson, vd Drivkraft Sverige
Marcus Dahlsten, vd Transportföretagen


Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.