Skärp budgetkraven för Sveriges nästa regering

Moderaterna: Tre ändringar som skulle skapa ordning och reda

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Publicerad 2022-06-22

Oreda med nödlösningar, nedröstade regeringsbudgetar och osäkra uppgörelser med politiska vildar behöver få ett slut. Skärp kraven på att en regering ska ha säkrat stöd för sin budget och omöjliggör för ändringar innan budgeten har trätt i kraft, skriver Ulf Kristersson och Elisabeth Svantesson. På bilden den politiska vilden Amineh Kakabaveh och statsminister Magdalena Andersson.

DEBATT. Sverige behöver ordning och reda i den ekonomiska politiken. Den senaste mandatperiodens oreda med nödlösningar, nedröstade regeringsbudgetar och osäkra uppgörelser med politiska vildar behöver få ett slut. Annars riskerar både den finansiella stabiliteten och svenskarnas förtroende för politiken att ta stryk.

Moderaterna föreslår nu tre reformer för att skapa ordning på ekonomin.

Det är dyrt att vara svensk och det blir allt dyrare. I maj uppmätte SCB inflationen till 7,2 procent, den högsta på 30 år. Prishöjningarna märks i mataffären, vid bensinpumpen, på solsemestern och i elräkningen.

Samtidigt väntas vi få EU:s lägsta tillväxt 2023 och har sedan lång tid EU:s fjärde högsta arbetslöshet. Idag är rekordmånga svenskar, 170 000 personer, långtidsarbetslösa. Hälften av alla utrikes födda i arbetsför ålder, 700 000 personer, kan inte försörja sig själva.

Dessutom har vi en energikris som blir allt mer akut.

Regeringens förtida nedstängning av kärnkraftsreaktorerna Ringhals 1 och 2 har drivit upp elpriset i södra Sverige kraftigt.  Sedan 2014 har elpriset i södra Sverige flerdubblats. Företag nekas etablering på grund av elbrist och den gröna omställningen kan gå i stöpet om inte energisystemet kraftigt förstärks.

Regeringens politik sedan 2014 har knappast lindrat kostnadskrisen, tvärtom. 46 skattehöjningar, inklusive bränsleskatt, elskatt och bolåneskatt har drivit upp kostnaderna för en genomsnittlig tvåbarnsfamilj med 17 800 kronor om året.

Om man adderar den ökade elkostnaden till följd av kärnkraftsavvecklingen vid Ringhals blir det 28 300 kronor i ökade kostnader om året. Med detta i åtanke skorrar de socialdemokratiska talepunkterna om ”Putin-priser” falskt.

När ekonomin är svag behöver ledarskapet vara starkt. Under nästa mandatperiod kommer Sveriges regering behöva ta tag i stora strukturella problem: utanförskap, kriminalitet och energiförsörjning. Nästa regeringen behöver också återgå till överskottsmålet och avstå från att driva på inflationen samtidigt som man stöttar hushållen genom krisen – i första hand genom att återupprätta arbetslinjen.

Tuffa prioriteringar kommer behövas och det kommer inte vara möjligt att lämna extra ändringsbudgetar i princip varje vecka. Ytterligare skattehöjningar behöver också undvikas i en situation där hushållen redan är hårt pressade och tillväxten avtar. 

Forskningen visar att svaga regeringar beroende av underlag med motstridiga intressen är mindre handlingskraftiga och mer benägna att överkonsumera gemensamma resurser. Resultatet blir högre utgifter och större underskott vilket i dagens läge skulle ge ytterligare bränsle till inflationen. Detsamma om man skulle släppa överskottsmålet eller börja pausa avbetalningarna på statsskulden, även det skulle blåsa på den redan rekordhöga inflationen.

I det här läget behöver vi handlingskraft, långsiktighet och stabilitet, inte mer kraftlöshet och ofinansierade röstköp. Därför vill Moderaterna att det tillsätts en parlamentarisk kommitté som ser över dagens budgetregelverk. Moderaterna har tre tydliga ingångsvärden till det uppdrag som kommittén bör få.

  1. Skärp krav på att regeringen ska säkra stöd för sin budget.
    Kommitténs huvudsakliga uppdrag bör vara att se över hur kraven på en regering att säkra stöd för sin budget kan skärpas. Det är orimligt att en regering utan stöd för sin budget i riksdagen kan tillträda eller sitta kvar. Utan en stark regering riskerar budgetramverket att undergrävas.
  2. Säkerställ en samlad budgetprocess genom att omöjliggöra ändringar innan budgeten har trätt i kraft.
    En central del i det svenska budgetbeslutet är att alla inkomster och utgifter ställs mot varandra som samlade paket. Detta för att styckvisa majoriteter inte ska kunna driva upp utgifterna utan att ta ansvar för en samlad finansiering.
    Under de senaste åren har det hänt att exempelvis skatteförslag har brutits ut för att en tillfällig majoritet vill justera beslut dom precis har gått igenom. För att omöjliggöra detta och värna att budgeten hålls ihop bör ändring av en budget endast kunna göras när det aktuella budgetåret har börjat.
    Med dessa justeringar skulle det exempelvis vara omöjligt att fatta ett beslut ett november som sedan ändras någon vecka senare.
  3. Löpande ändringar i budgeten endast om det finns särskilda skäl.
    Sedan början av 2020 har drygt 30 extra ändringsbudgetar lämnats till riksdagen. Det kan vara en nödvändig ventil för att hantera akuta situationer men behöver användas med förnuft.
    Utifrån erfarenheterna de senaste år bör processen till kring ändringar av statens budgetar stramas upp. I denna uppstramning är det avgörande att riksdagen och regeringen har samma möjligheter och begränsningar, inte minst då regeringsformen är tydlig med att det ytterst är riksdagen som har finansmakten i Sverige.
    Det behöver således råda symmetri mellan riksdagen och regeringens möjligheter och befogenheter rörande ändringar statens budget.

Ett första steg är att ge riksdagen samma krav som regeringen så att ett utskott endast får väcka förslag om ändringar i statens budget för löpande budgetår om det finns särskilda skäl. Samtidigt behöver begreppet ”särskilda skäl” förtydligas.

Att skicka vapen till Ukraina eller betala ut stöd i samband med en pandemi kan säkert alla enas om är särskild händelse.

Men regeringen har samtidigt lagt extra ändringsbudgetar för lättare kunna få igenom politiskt kontroversiella förslag (gymnasieamnestin våren 2018) eller sett till att deras första förslag röstas ner så att den kan återkomma med ett nytt försök i en ny extra ändringsbudget. Dessa exempel ligger långt bort från vad som bör anses vara ”särskilda skäl”.

Sverige har inte råd med en mandatperiod till som den vi just gått igenom. För att kunna värna svenska folket under tuffa ekonomiska tider behövs det mer ordning på ekonomin.

De reformer som beskrivs i denna artikel är en långsiktig lösning på dagens problem.

I väntan på att de kommer på plats vill vi från Moderaterna räcka ut en hand till Socialdemokraterna. Låt oss bli överens om att ingen regering ska kunna tillträda efter höstens val utan att ha säkrat stöd för sin ekonomiska politik.

Låt oss säkerställa att svenska folket får mer av ordning och reda i den ekonomiska politiken framöver.


Ulf Kristersson, partiledare för Moderaterna
Elisabeth Svantesson, ekonomiskpolitisk talesperson för Moderaterna


Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.