Med precisionshälsa räddar vi liv i vården

Debattörerna: Framstegen måste komma hela befolkningen till godo

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Publicerad 2022-04-26

Tack vare framstegen inom precisionsmedicin och artificiell intelligens har vi nu goda förutsättningar att arbeta med precisionshälsa. Det kan ge oss bättre diagnostik, effektivare behandlingar, färre vårdskador, ökad överlevnad och kortare sjukhusvistelser. Men då krävs politiska beslut på flera områden, skriver debattörerna.

DEBATT. Hälso- och sjukvården är en given valfråga. Den har mycket hög prioritet hos väljarna och över 11 procent av Sveriges BNP går till hälso- och sjukvårdskostnader.

Det är viktigt att pengarna används på ett sätt som gör så mycket nytta som möjligt för befolkningen.

Svensk vård håller hög kvalitet, men resurserna kan användas effektivare. I forskningsrapporten ”Vården är värd en bättre styrning” konstateras att ”det som kostar allra mest i vården är frånvaron av effektiva behandlingar och förebyggande insatser”.

Tack vare framstegen inom precisionsmedicin och medicinskt tillämpad artificiell intelligens har vi nu goda förutsättningar att arbeta med precisionshälsa.

Det kan ge oss bättre prevention och diagnostik, effektivare behandlingar, färre vårdskador, ökad överlevnad och kortare sjukhusvistelser.

Precisionshälsa syftar till ökad och mer jämlik hälsa genom att använda data om individens biologi, livsstil och miljö för att förebygga, diagnostisera och behandla med precision.

Införandet av precisionshälsa innebär en modernisering av hälso- och sjukvården och utgår från den enskilda patientens förutsättningar.

Genom att utnyttja precisionshälsa fullt ut har vi större möjlighet att få:

  1. Bättre prevention och därmed en minskning av sjukdomar i befolkningen.
  2. Skräddarsydd diagnostik, behandling och bot för personer vars sjukdom inte går att undvika.

Redan i dag minskar lidande och kostnader i takt med att vi implementerar precisionshälsa.

  • Sällsynta sjukdomar, cancer och infektionssjukdomar är områden som ligger långt fram i utvecklingen. Till exempel bidrar individanpassad immunterapi mot elakartad hudcancer till att hälften av alla drabbade överlever i dag.
  • Precisionshälsa ger möjligheter att utvärdera vilka behandlingar som är effektiva eller inte fungerar för individen, vilket frigör resurser och ökar hälsa.
  • Effektiv prevention, inklusive vaccination, innebär minskat lidande och kan minska vårdkostnaderna inom flera sjukdomsområden. Inom Obesitas (fetma) beräknas till exempel sjukdomen kosta samhället sex gånger så mycket som preventiva satsningar.

Vi, som tillsammans representerar patienter, hälso- och sjukvård, akademi, näringsliv och professionsförbund, är måna om att det inte blir en begränsad krets individer som får tillgång till de framsteg som precisionshälsa innebär.

Det är av yttersta vikt att ny kunskap, metoder och produkter stegvis integreras i rutinvården på ett säkert sätt så att den gynnar alla.

För att precisionshälsa ska komma hela befolkningen till godo krävs politiska beslut och åtgärder på flera områden.

För att ge politiska beslutsfattare bättre insikt har vi, i föreningen ”Agenda för hälsa och välstånd”, arbetat fram ett kunskapsunderlag. Det beskriver möjligheterna med precisionshälsa och de förutsättningar som måste finnas på plats för att kunna dra nytta av framstegen.

Det gäller inte minst hälsodata där det behövs interoperabla system för integritetssäker lagring, insamling, delning och användning.

Med nationell samordning och finansiering av infrastruktur, klinisk forskning och kompetens ökar möjligheten för befolkningen att få lika tillgång till precisionshälsa, oavsett bostadsort, förkunskap eller inkomst.

Vi vet ännu inte hur lösningarna på våra hälsofrågor kommer att se ut, men vi vet att grunden behöver byggas på precisionshälsa.

Därför uppmanar vi de politiska partierna att aktivt arbeta för att precisionshälsa ska kunna bli en del av rutinvården, för patienternas skull, och för ökad hälsa och välstånd i Sverige.


Anna Nilsson Vindefjärd, generalsekreterare, Forska!Sverige
Tobias Alfvén, docent och barnläkare, ordförande, Svenska läkaresällskapet
Jonas Ålebring, medicinsk direktör, Pfizer Sverige
Ole Petter Ottersen, rektor, Karolinska Institutet
Ann-Marie Wennberg, professor och sjukhusdirektör, Sahlgrenska universitetssjukhuset
Anders Blanck, vd, Lif – de forskande läkemedelsföretagen
Mats Ulfendahl, forskningsdirektör, Region Östergötland
Margareta Haag, ordförande, Nätverket mot cancer
Martin L Olsson, professor, överläkare och prodekan, Medicinska fakulteten, Lunds universitet
Sofia Rydgren Stale, ordförande, Sveriges läkarförbund
Tomer Feffer, managing director, Bayer Sverige
Cecilia Fagerström, forskningschef, Region Kalmar län
Lotta Håkansson, förbundsordförande, Reumatikerförbundet
Karin Forsberg Nilsson, professor och dekanus, Medicinska fakulteten, Uppsala universitet
Kristina Sparreljung, generalsekreterare, Hjärt-lungfonden
Jakob Tellgren, nordenchef, MSD
Mats G Karlsson, forsknings- och utbildningschef, Region Örebro län
Marita Sedvallson, ordförande, Astma- och allergiförbundet
Katrine Riklund, professor, överläkare och prorektor, Umeå universitet
Inger Ros, förbundsordförande, Riksförbundet HjärtLung
Ulrica Sehlstedt, managing Partner, Arthur D. Little
Lise Lidbäck, förbundsordförande, Neuroförbundet
Robert Kronqvist, vd, Apotekarsocieteten
Lena Jonasson, professor och dekan för Medicinska fakulteten, Linköpings universitet
Berkeley Vincent, vd, Janssen Sverige
Ulrika Årehed Kågström, generalsekreterare, Cancerfonden
Mia von Euler, professor, överläkare och dekan, Örebro universitet
Sandra Jonsson, förbundsordförande, Sveriges farmaceuter
Thomas Magnusson, ordförande, Diabetesorganisationen i Sverige
Ulrika Lindstrand, förbundsordförande, Sveriges Ingenjörer
Patriq Fagerstedt, förbundsordförande, Naturvetarna


Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.