Klokt att inte ändra i könstillhörighetslagen

Replik från kvinnorättsaktivist om Hbt-liberalers krav på regeringen

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Publicerad 2023-06-02

Att Kristerssons regering inte hastar igenom förslaget att ändra i könstillhörighetslagen kan tyda på att fler partier börjat inse att frågan är mer komplex än vad Hbt-liberaler vill kännas vid. Det är ett gott tecken. Replik från Hanna Nilsson.

REPLIK. Hbt-liberaler menar att det är bråttom att ändra på könstillhörighetslagen, men deras debattinlägg bygger på felaktiga premisser.

Rätten till den egna identitetsupplevelsen är en fråga om tankefrihet, och rätten att uttrycka en könsidentitet skyddas under diskrimineringslagen. Det är viktiga principer att försvara, men debattörerna förespråkar något utöver detta – en rätt till statlig bekräftelse för privata uppfattningar om kön.

 

För att försvara sin hållning ägnar sig debattörerna åt bedräglig retorik: de hävdar att dagens lagstiftning påtvingar människor medicinska ingrepp.

Men som Lagrådet konstaterat finns i dag inga sådana krav. Den medicinska utredning som däremot krävs görs av en väl övervägd anledning: att enbart de med medicinskt behov av juridiskt könsbyte tillåts detta, vilket är rimligt då det annars blir svårt att motivera de rättsliga följderna av bytet.

 

Att basera juridiskt kön på privata uppfattningar kan nämligen leda till att omgivningen tvingas delta i andras privata uppfattningar – genom att behöva inhysa det motsatta könet i sina könsuppdelade utrymmen.

Enligt S senaste förslag skulle män som bytt kön kunna anmäla nekat tillträde till kvinnors omklädningsrum som diskriminering. Risken är också att män får tillgång till bland annat kvinnojourer och kvinnofängelser då avvägningarna skulle lämnas till rättstillämpningen att avgöra.

 

Den utdragna lagstiftningsprocessen har varit undermålig. Både kvinnoorganisationer och tunga instanser som JO och Lagrådet har återkommande påtalat att konsekvenserna för könsspecifik lagstiftning inte behandlats närmare.

JO menade att det måste kunna krävas rättslig vägledning gällande intressekonflikter i förhållande till kvinnors kroppsliga integritet. Men även i det senaste förslaget är de möjliga konsekvenserna otillräckligt behandlade enligt Lagrådet.

Att Kristerssons regering inte hastar igenom förslaget kan tyda på att fler partier börjat inse att frågan är mer komplex än vad Hbt-liberaler vill kännas vid. Det är ett gott tecken!


Hanna Nilsson, beteendevetare och kvinnorättsaktivist


Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.

Följ ämnen i artikeln