Svenska folket vill se åtgärder mot plasten

Forskare: Ny undersökning visar att män som röstar höger är mest skeptiska

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Publicerad 2021-09-27

En ny opinionsundersökning visar att svenskar ställer sig positiva till en rad regleringar för att vi ska kunna komma till rätta med problemen kring plast. Därmed finns gynnsamma förutsättningar för beslutsfattare att ta itu med plastens problem, skriver Karl Holmberg, Sara Persson och Johannes Stripple.

DEBATT. Genom data framtagen via SOM-institutets medborgarpanel har vi undersökt hur svenska folket ställer sig till diverse regleringar av plast.

Opinionsundersökningen visar att det genomgående finns ett stort stöd för omfattande förändringar av hur vi i dag hanterar plast. Störst stöd har förslagen om förbättrade återvinnings- och pantsystem, samt subvention av miljövänligare alternativ.

Det är uppmuntrande att samtliga av förslagen, även de mer långtgående, har stöd i opinionen. Detta tyder på en stark vilja hos svenskarna att adressera plastens olika problem.   

Skillnader kan emellertid uppmätas mellan grupper i samhället. Högerväljare och män är relativt sett mindre positiva till mer långtgående och tvingande åtgärder.

Dessa förslag syftar ofta till att mer tydligt styra mot ett miljövänligare beteende via ekonomiska incitament och förbud.

Att utöka pantsystemet till fler förpackningar är ett förslag som sticker ut i sammanhanget då det får högt stöd i alla samhällsgrupper, trots en utformning baserad på ekonomiska incitament.

Skatten på plastpåsar som infördes i maj 2020, stöds av en knapp majoritet av befolkningen. Men i denna fråga är skillnader mellan grupper som tydligast, där män och högerväljare ställer sig betydligt mindre positiva till skatten.

Dessa klyftor bör tas i beaktande då det kan ge en fingervisning om framtida konfliktlinjer gällande regleringen av plast.

Med detta i åtanke bör en viss försiktighet tillämpas i hur mer långtgående förändringar förankras, för att i största möjliga mån undvika onödig polarisering på basis av ideologi och kön.

En viktig faktor för fortsatt legitimitet är att implementering av åtgärder uppfattas som effektiva och välriktade. I det långa loppet kommer det vara viktigt att nå den något mer skeptiska publiken.

Attraktiva berättelser kring en mer hållbar hantering av plast som också tilltalar en manlig publik som står till höger kan här vara ett viktigt verktyg för att nå alla samhällsgrupper.

Det är nämligen ofrånkomligt att vi på lång sikt måste höja ambitionsnivån. Framtidens vision måste i större utsträckning utgå från en cirkulär materialhantering.

Långtgående förändring kommer att krävas i ljuset av samhällets omfattande plastanvändning, en förändring som måste bygga på resurssmart (åter)användning där återbruk, reparation och delning får en mer given roll i våra konsumtionsmönster. 

Våra rekommendationer:

  • Beslutsfattare bör inte vara rädda för att reglera bort plastens avarter, det finns ett starkt stöd för att adressera plastens problem genom diverse regleringar.
  • Tillämpa en stegvis förändring baserad på beprövade resultat.
  • Utöka pantsystem till fler kategorier av förpackningar.
  • Plastprodukter bör ingå i utformningen av EU:s gränsjusteringsmekanism för koldioxid (CBAM).
  • I det långa loppet måste sedvänjor drivas mot återanvändning, utlåning, delning och i vissa fall minskad konsumtion.


Karl Holmberg, Sara Persson och Johannes Stripple, forskare inom forskningsprojektet Steps: Sustainable plastics and transition pathways verksamma vid statsvetenskapliga institutionen på Lunds universitet


Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.