Vi säger nej till fler fackliga skyddsombud

L och M: Förslaget är ett socialdemokratiskt särintresse

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Uppdaterad 2020-02-24 | Publicerad 2020-02-20

Om några veckor behandlar riksdagens arbetsmarknadsutskott de arbetsrättsliga frågorna. Då får andra partier bekänna färg. Antingen röstar man för socialdemokratiska särintressen eller på Moderaternas och Liberalernas gemensamma förslag, skriver debattörerna.

Arbetsmarknadsminister Eva Nordmark skriver tillsammans med ordförandena för fackförbunden IF-metall och Byggnads på DN Debatt att de vill utöka antalet regionala skyddsombud och ge dem tillträdesrätt till arbetsplatser som har kollektivavtal men där det saknas arbetstagare som är medlem i facket.

Vi Moderater och Liberaler motsätter oss att system och verksamheter förblir detsamma endast för att de alltid har varit sådana. Vi bör alltid ompröva ifall nuvarande sätt är det bästa.

Frågan huruvida skyddsombud bör vara fackliga eller inte, bör inte avfärdas med att ”så har alltid varit fallet”. Inte heller bör skyddsombuden avskaffas endast på grund av att de har starka band till arbetarrörelsen.

De bör kritiseras av den anledning att de inte är det bästa sättet att motverka dagens arbetsmiljöproblem.

Systemet för skyddsombuden föddes på industrigolvet. Det var revolutionerande att fackförbund blivit en så pass integrerad del av arbetsplatsen samt att skyddsombuden dessutom fick en laglig rätt att stoppa det industriarbete som kunde bli livsfarligt ifall inte rätt skyddsåtgärder efterföljdes.

Än i dag brottas svensk arbetsmarknad med farliga arbetsplatser och till och med dödsolyckor, framförallt inom byggbranschen och transportsektorn. I arbetet att förhindra dessa är skyddsombudens arbete ovärderligt.

Arbetsmarknaden ser annorlunda ut i dag än på 1900-talet. Sveriges arbetsmarknad har i dag ett omfattande problem med psykisk ohälsa, trakasserier och mobbning. Det är en trend som ökar och där samhället behöver tänka om för att möta baksidan av den moderna arbetsplatsen.

En rapport från Arbetsmiljöverket visar att dödsfall kopplat till arbetsrelaterad stress är oroväckande många. Hela 770 personer uppskattas dö varje år, på grund av stress.

Ett skyddsombud kan avbryta arbetet på en arbetsplats ifall arbetet medför en livsfarlig risk.

Men hur stoppas arbetet på en arbetsplats där anställda konsekvent förtidspensioneras, på grund av ett alldeles för högt stresspåslag och arbetsbelastning? Hur utfärdas ett skyddsstopp mot en arbetsplats som har systematisk diskriminering och sexuella trakasserier?

Skyddsombudens roll måste moderniseras. Vi spenderar i dag hundratals miljoner skattekronor på regionala skyddsombud, som skickas direkt till fackförbunden och vars effekter vi inte kan utvärdera.

Resurser som skulle kunna användas för att anställa fler oberoende inspektörer. Anställda i hela Sverige bör dessutom enklare kunna tipsa om arbetsplatser som brister i sitt arbetsmiljöarbete, så att myndigheter enklare kan vidta åtgärder mot otrygga arbetsplatser.

Vi Moderater och Liberaler har inget emot att skyddsombud är fackanslutna, men det bör inte vara tvingande eller normerande.

Genom att de anställda i stället väljer sitt eller sina skyddsombud, som i sitt uppdrag har reguljär kontakt med svenska myndigheter renodlar vi skyddsombudens arbete till att fokusera på arbetsmiljöarbetet.

Parallellt, genom att ge arbetsmiljöverket bättre insyn, gör vi det enklare för myndigheten att arbeta med arbetsmiljöproblem som är svåra att adressera vid reguljära platsbesök.

De personer som i dag lider av allra sämst arbetsförhållanden är de som hamnar utanför fackförbundens intressesfär, då de oftast inte är fackanslutna.

De som arbetar på arbetsplatser utan lägsta löner och kollektivavtal har oftast inget skyddsombud att vända sig till.

Arbetsplatser där svenska lagar åsidosätts måste prioriteras i vårt arbetsmiljöarbete, och då behöver våra myndigheter få ett ökat ansvar. Genom att öka informationsinsatserna, sänka trösklarna till att rapportera missförhållanden och flytta ansvaret för skyddsombuden, som dessutom har ett tätt samarbete med Arbetsmiljöverket, är vi övertygande om att de arbetsplatserna med allra lägst anställningstrygghet kommer att gynnas.

Regeringens förslag om fler fackligt anslutna regionala skyddsombud är inte rätt väg att gå för att stärka välmåendet för Sveriges arbetstagare. Tvärtom är det ett sätt att stärka politiska egenintressen. Den ordningen ställer vi inte upp på.

Om några veckor behandlar riksdagens arbetsmarknadsutskott de arbetsrättsliga frågorna. Då får andra partier bekänna färg. Antingen röstar man för socialdemokratiska särintressen eller på Moderaternas och Liberalernas gemensamma förslag som innebär en modernisering av skyddsombudens roll på svensk arbetsmarknad.


Gulan Avci, arbetsmarknadspolitisk talesperson, 1:e vice ordförande arbetsmarknadsutskottet (L)
Mats Green, arbetsmarknadspolitisk talesperson, 2:e vice ordförande arbetsmarknadsutskottet (M)
Saila Quicklund, riksdagsledamot (M)
Maria Nilsson, riksdagsledamot (L)


Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.

Läs fler artiklar i ämnet här