Tysklands misstag – att skrota kärnkraften

Moderaterna: Sveriges regering måste dra lärdom av felbedömningen

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Publicerad 2021-05-30

Sverige måste dra rätt lärdom av det tyska experimentet att avveckla kärnkraften. Ställ inte fossilfria energislag mot varandra. För att klara omställningen krävs vatten-, vind-, sol- och kärnkraft, skriver Ulf Kristersson, Lars Hjälmered och Jessica Rosencrantz.

DEBATT. I dag är det exakt tio år sedan Tyskland beslutade att stänga all kärnkraft. Resultatet är avskräckande: Europas högsta elpriser, fortsatt fossilberoende och import av rysk gas.

Vi är ofta imponerade av Tyskland, men inte i denna fråga. Regeringen måste nu dra lärdom av den tyska felbedömningen och stoppa den pågående avvecklingen av svensk kärnkraft.

Klimathotet är på allvar. Därför måste också åtgärderna vara effektiva och genomtänkta. I det jobbet har Sverige en unik möjlighet att visa vägen och ta den globala ledartröjan.

Men klimatpolitiska rådet kritiserar år efter år – 2019, 2020 och 2021 – Socialdemokraternas och Miljöpartiets klimatpolitik. Den är mycket prat men lite resultat.

Ska vi vända utvecklingen krävs stora gröna investeringar, och att vi gör saker som verkligen får ner utsläppen. Redan nu vet vi att det kommer att krävas mycket mer ren, fossilfri el för att klara omställningen: bara i Sverige beräknas efterfrågan på el vara dubbelt så hög år 2045. Det motsvarar all el i alla de baltiska länderna – sex gånger om.

Därför är det oroande att regeringen ständigt håller Tyskland som föredöme.

Där har man ställt olika fossilfria energislag mot varandra. De har kraftigt subventionerat utbyggnaden av sol- och vindkraft samtidigt som de aktivt stängt ned kärnkraften. Detta har fått allvarliga konsekvenser.

Den tyska energiomställningen – Energiewende – har på många sätt misslyckats.

I dag är det tio år sedan Tyskland fattade beslutet att avveckla kärnkraften. I Moderaterna tar vi med oss fyra lärdomar att ta på stort allvar. Det handlar om Sveriges framtid som industrination i klimatomställningens tid.

1. Beroende av smutsig el

Produktionen av förnybar el har ökat – men klimateffekten har uteblivit eftersom produktionen av el från kärnkraft minskat. Tio år senare är den totala elproduktionen till hälften beroende av fossila bränslen. Detta är ett uppenbart misslyckande. Utan det kraftigt minskade energibehovet under coronakrisen hade Tyskland inte nått sitt klimatmål till 2020.

2. Säkerhetspolitiskt hot

Bygget av den kritiserade Nord Stream 2 är det yttersta beviset på hur beroende Tyskland är av rysk gas. Det tyska gasberoendet stärker den ryska regimen och försvagar hela Europas säkerhet.

3. Dyra elpriser

Det är inte bara klimatet som tar skada av Tysklands energipolitik. Landet drabbas av skyhöga elpriser, som är 43 procent över genomsnittet i EU. Tysklands motsvarighet till Riksrevisionen riktade skarp kritik mot den tyska regeringen för att den lagt en orimligt tung börda på medborgare och företag i energiomställningen.

4. Dålig stabilitet

Elsystemet fungerar också sämre på grund av stora brister med stabiliteten. Leveranssäkerheten är dålig, eftersom utbyggnad och underhåll av elnätet har försummats.

Här i Sverige ringer nu alla tyska varningsklockor: Socialdemokraterna och Miljöpartiet har lagt ner fullt fungerande kärnkraft, vilket ökar utsläppen och gör elsystemet mindre stabilt.

Förra sommaren tvingades oljekraftverket i Karlshamn starta under vindstilla dagar för att säkerställa att södra Sverige fick tillräckligt med el. I våras tvingades företag tillfälligt pausa sin produktion på grund av höga elpriser och konsumenter uppmanades att inte dammsuga under de timmar när efterfrågan på el var som störst. Så kan vi inte ha det.

Nu måste Sverige dra rätt lärdom av det tyska experimentet: Ställ inte fossilfria energislag mot varandra. För att klara omställningen krävs vatten-, vind-, sol- och kärnkraft. Samtidigt ska vi satsa på att bygga elnät, förenkla tillståndsprocesserna och se till att en elmarknadsreform kommer på plats.

Sveriges gjorde en mycket förutseende energiomställning på 1970-talet. När oljekrisen slog till byggde vi ut kärnkraften. Det bidrog till att minska våra utsläpp med över hälften samtidigt som ekonomin fördubblades. Det har i sin tur lagt grunden för dagens välstånd.

Nu krävs ännu en framgångsrik energiomställning.


Ulf Kristersson, partiledare (M)
Lars Hjälmered, närings- och energipolitisk talesperson (M)
Jessica Rosencrantz, miljö- och klimatpolitisk talesperson (M)


Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.