Utsläppsmålen kräver att vi bygger mer i trä
Professor och arkitekt: Nytt tänk krävs för att minska utsläpp och bostadsbrist samtidigt
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Uppdaterad 2021-08-18 | Publicerad 2021-08-06
DEL 11 i DEBATTSERIEN NÖDLÄGE
Bygg och fastighetssektorn står för 20 procent av utsläppen av växthusgaser i Sverige, därutöver bidrar import av byggmaterial till utsläpp i andra länder. För att nå målet om noll nettoutsläpp av växthusgaser i Sverige senast 2045 krävs därför kraftfulla insatser av alla aktörer i branschen.
Samtidigt råder bostadsbrist. Trots att det kommer att påbörjas 64 000 nya bostäder under 2022 så räknar Boverket med att det behövs ytterligare 59 000 årligen för att möta behovet.
Att minska utsläppen av växthusgaser samtidigt som vi kraftigt ökar produktionen av bostäder är en målkonflikt som kräver att vi bryter invanda mönster och tänker nytt. Omställningen är möjlig endast om vi bygger mer i trä och andra förnybara råvaror, ökar användningen av återbrukat byggmaterial samt bygger om och till i stället för att riva och bygga nytt.
Det finns många klimatfördelar med att bygga i trä. Förutom att vara förnybart och lagra koldioxid så ger det lättare transporter och mer effektiva byggprocesser.
Trähusbyggandet har tagit stora kliv framåt de senaste åren. Vi kan och får bygga betydligt mer och framför allt högre med trästommar än vad som var fallet för bara några år sedan. Vi bör därför bygga fler stommar i trä, snarare än i betong. Annars når vi inte utsläppsmålen.
I Skellefteå öppnas det 20 våningar höga kulturhuset Sara nu i september som en av världens högsta träbyggnader. Med nya tekniska lösningar kommer vi att kunna bygga ännu fler bostäder i trä. Flera bostadsområden planeras just nu med dessa nya tekniska lösningar. Årstafältet i Stockholm kommer få trähus med upp till nio våningar.
Utöver klimataspekterna visar undersökningar från Chalmers tekniska högskola att byggande i trä har positiva effekter på boendetrivseln.
Nya bostäder kan också byggas med gamla material. Betong är en ändlig resurs som ger upphov till stora utsläpp, men som ofta är nödvändig även i hus som i hög grad byggs av trä. Därför måste återbruket av byggmaterial utvecklas och ny betong endast användas när andra mer klimatsmarta material som trä inte fungerar.
På KTH pågår projektet ReCreate som syftar till att få fart på just återbruk av betong till annat än fyllnadsmassor (som vanligtvis är fallet i dag). Återbruk av betong minskar utsläppen med uppåt 90 procent.
Men även andra delar av byggnader kan och bör återvinnas. I samband med byggandet av Selma Lagerlöf Center i Göteborg fick staden för första gången upphandla en återbruksleverantör för både snickerier på plats samt frakt av återbrukad inredning.
Debatten om byggande och arkitektur handlar i bland om att vi bör bygga hus i gammal stil som anses ha stora estetiska värden. Och det är ofta sant. De äldre hus vi har kvar är de som är av hög kvalitet och har kunnat användas, omformas och byggas om efter nya behov. Andra har vi rivit.
Numera är bostäder och kontor i gamla ombyggda fabrikslokaler mycket attraktiva – och goda exempel på hur befintliga värden kan tillvaratas. I stället för att alltid bygga nytt bör vi sträva efter att bygga till och om det som redan finns. Och när vi väl bygger nytt göra det med en hög kvalitet som tål att omformas under de århundraden som byggnader kan och oftast bör brukas.
Förtätning av redan befintliga områden genom att bygga på äldre byggnader är ytterligare ett sätt att möta bostadsbristen. Därigenom kan fler bostäder skapas i attraktiva lägen. Även där lämpar sig trästommar för påbyggnad eftersom dessa är lättare än andra material och man därmed kan bygga högre och få fler bostäder.
Flera framsteg görs nu i Sverige för att minska bygg- och fastighetssektorns klimatpåverkan. Bland annat det nya kravet på klimatdeklarationer vid nybyggnationer som träder i kraft vid årsskiftet. För att underlätta och säkerställa återbruk vore det också rimligt med krav på en analys av alternativa användningsområden för byggnadernas beståndsdelar. Det måste också bli lättare för fastighetsägare att anpassa byggnader till nya användningsområden.
Många pratar om att vi efter coronapandemin kommer att kunna bygga om kontor och butikslokaler till bostäder eller annan ny verksamhet såsom vårdcentraler och skolor. Det kommer säkert att kunna vara en del av lösningen på en del orter, men det räcker inte. För att underlätta konvertering av fastigheter till nya behov behöver momsregler och lokala tillståndsprocesser som i dag bromsar denna utveckling ses över.
Klimatet kan inte vänta. Och det kan inte de som står utan bostad heller. Därför bör framtida bostäder i högre grad byggas i trä, gärna som till- eller ombyggnad invid eller på befintliga byggnader och med återbrukade material. Då kan vi minska betonganvändningen, överbrygga målkonflikten och dubblera takten i bostadsbyggandet på ett hållbart sätt.
Jan Larsson, arkitekt SAR/MSA och partner vid White arkitekter. Adjungerad professor i arkitektur och samhällsbyggnadsteknik vid Chalmers tekniska högskola
Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.