Högkostnadsskydda tandvård – bara M emot

Replik från Tandhälsoförbundet om tandvård

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Publicerad 2022-07-18

Samtliga partier säger ja till att tandvården ska ingå i hälso- och sjukvårdens högkostnadsskydd utom Moderaterna som är helt avvisande. Dock är det endast två partier – Vänsterpartiet och Miljöpartiet –  som är beredda att avsätta budgetmedel till reformen. Övriga partier skriver att de inte tagit ställning, skriver  Ann-Marie Lidmark, ordförande i Tandhälsoförbundet.

REPLIK. Jöran Rubensson, tidigare ordförande i Sveriges pensionärers riksförbund, skrev den 12 juli en artikel för Aftonbladet Debatt där han efterlyser en tandvårdspolitik som gör att även socioekonomiskt svaga grupper och pensionärer har råd att gå till tandläkaren.

Artikeln är mycket väl formulerad och beskriver den verklighet som Tandhälsoförbundet också ser.

Tandhälsoförbundet har ställt tio frågor till riksdagens partier varav två handlar om tandvårdens högkostnadsskydd.

Av dem framgår att det finns en majoritet för att tandvården ska ingå i hälso- och sjukvårdens högkostnadsskydd.

Samtliga partier säger ja till en sådan reform utom Moderaterna som är helt avvisande.

Dock är det endast två partier – Vänsterpartiet och Miljöpartiet – som är beredda att avsätta budgetmedel till reformen. Övriga partier skriver att de inte tagit ställning.

Det finns alltså en majoritet i riksdagen för att på lite längre sikt införa förslaget för att öka jämlikheten och jämställa tandvården med sjukvården.

Ett successivt införande av reformen skulle kunna göras redan nu. Tandhälsoförbundets förslag är att alla över 70 eller 75 år får tandvård på samma villkor som sjukvården, det vill säga hälso- och sjukvårdens högkostnadsskydd gäller.

Därefter bör åldersgränsen flyttas nedåt för att efter en tid omfatta alla över 23 år (de under får i dag gratis tandvård).

Kostnaden för hela reformen har utredningen om jämlik tandhälsa uppskattat till 6-7 miljarder kronor. En begränsad reform kanske stannar vid 2 miljarder kronor, då äldres tandvårdsbehov kan vara stora, åtminstone i ett kortare perspektiv.

Långsiktigt kan reformen komma att bli lönsam då det blir allt mer uppenbart att flera sjukdomar har kopplingar till dålig tandhälsa, vilket bland annat gäller hjärtkärlsjukdomar och diabetes.


Ann-Marie Lidmark, ordförande i Tandhälsoförbundet


Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.