Debatt

Sverige måste våga vara hårdare mot Iran

Debattörerna: Det iranska folket har aldrig behövt omvärldens stöd mer än nu

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Västvärlden är, med rätta, skräckslagna inför att Iran ska skaffa kärnvapen. Men denna skräck används av den iranska regimen som en manöver för att leda bort fokus från regimens övergrepp mot mänskliga rättigheter. Västvärlden får inte blunda för det iranska folkets vilja att leva i en sekulär stat där deras grundläggande rättigheter respekteras, skriver debattörerna.
Västvärlden är, med rätta, skräckslagna inför att Iran ska skaffa kärnvapen. Men denna skräck används av den iranska regimen som en manöver för att leda bort fokus från regimens övergrepp mot mänskliga rättigheter. Västvärlden får inte blunda för det iranska folkets vilja att leva i en sekulär stat där deras grundläggande rättigheter respekteras, skriver debattörerna.

DEBATT

DEBATT. Sedan ett par veckor pågår protester runt om i Iran. Det som började i regionen Khuzestan, som drabbats av omfattande vattenbrist, har nu spridit sig till alla delar av landet.

De senaste dygnen har internet begränsats maximalt i vissa regioner men de rapporter som kommer ut från landet visar att protesterna inte minskar i omfattning. Flera människor har dödats och flera hundra har arresterats enligt Amnesty.

Missnöjet i Iran är stort. Den politiska misskötseln har försatt landet i svår ekonomisk kris som drabbat befolkning hårt. Iran är också ett av de länder i världen som drabbats hårdast av pandemin. Regimens vägran att till en början erkänna riskerna med Covid och sedan vägran att köpa vaccin från Väst har fått förödande konsekvenser.

Vattenbristen som drabbat redan torra delar av landet hårdast är det senaste eländet. Många lobbyister närstående iranska regimen vill gärna beskylla klimatförändringarna och sanktionerna för den akuta vattenbristen. Men miljöforskare och miljöaktivister i Iran och utanför är överens, situationen kunde ha undvikits. Det som sker nu har orsakats av årtionden av felaktig vattenhantering och en icke- existerande miljöpolitik.

Men det är föga förvånande att dessa politikområden inte varit prioriterade, regimen har trots allt varit upptagen med att i 40 år i stället kontrollera kvinnors klädsel, begränsa yttrandefriheten, slå ner all form av oliktänkande och bedriva proxykrig i Syrien, Jemen och Israel/Palestina.

Irans proxykrig mot Israel och hotet om att utplåna landet Israel är ett säkerhetshot mot hela regionen.

Sedan Biden- administrationen installerades pågår samtal om att återuppta kärnteknikavtalet med Iran, som Trump- administrationen skrotade. Västvärlden är, med rätta, skräckslagna inför att Iran ska skaffa kärnvapen. Men denna skräck används av den iranska regimen som en manöver för att leda bort fokus från regimens övergrepp mot mänskliga rättigheter. Västvärlden får inte blunda för det iranska folkets vilja att leva i en sekulär stat där deras grundläggande rättigheter respekteras.

Det iranska folket har aldrig behövt omvärldens stöd mer än nu. De behöver veta att deras mod när de med sina liv som insats ger sig ut på gatorna inte går omvärlden förbi.

De behöver veta att deras rop efter stöd och uppbackning hörs.

Det iranska folket törstar efter vatten. Men de har också i 40 år törstat efter frihet.

Nu måste Sverige och EU bryta tystnaden. Sverige måste ta tydlig ställning mot den iranska regimen och för det iranska folket. Vi får inte var ett land som kuvar oss för islamismen, som i slutändan även är ett hot mot våra värderingar och vår livsstil.

Sverige, EU och USA måste våga föra en hårdare politik mot Iran.


Azadeh Rojhan, riksdagsledamot för Socialdemokraterna


Boriana Åberg, riksdagsledamot för Moderaterna


Fredrik Malm, riksdagsledamot för Liberalerna



Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.

Publisert:

Aftonbladet

/

Debatt

/

Fredrik Malm

LÄS VIDARE

DEBATT: Vår solidaritet avgör nu afghanska kvinnors liv

ÄMNEN I ARTIKELN

Fredrik Malm

Iran

Politik

Utrikespolitik

Israel

Socialdemokraterna

Palestina