Utan las-utredningen finns inget januariavtal

Replik från Liberalerna om att dra tillbaka hotet om lagstiftning

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Publicerad 2020-10-02

Maria Arkeby och Daniel Färm uppmanar Liberalerna att dra tillbaka hotet om lagstiftning. Låt oss vara tydliga: när nu parterna har misslyckats måste politiken ta ansvar. Det kräver ny lagstiftning, skriver Gulan Avci och Mats Persson.

REPLIK. Dagens regler är orättvisa. Vi behöver arbetsmarknad som värderar kompetens högre än hur länge en anställd har varit på en arbetsplats. När nu parterna har misslyckats krävs att politiken tar ansvar. Det förväntar sig svenska folket. 

I går kom beskedet att förhandlingarna mellan arbetsmarknadens parter om en uppgörelse om modernisering av arbetsrätten har kraschat.

Maria Arkeby och Daniel Färm, på den S-märkta tankesmedjan Tiden uppmanar nu Liberalerna att dra tillbaka hotet om lagstiftning. Låt oss vara tydliga: när nu parterna har misslyckats måste politiken ta ansvar. Det kräver ny lagstiftning.

Arkeby och Färm målar upp en bild av att spelreglerna på arbetsmarknaden är frikopplad från politik och lagstiftning.

Det är precis tvärtom. Den svenska modellen bygger på att arbetsmarknadens parter tar ansvar inom de ramar som politiken sätter upp.

Exempelvis kom las (lagen om anställningsskydd) till 1974 efter beslut i riksdagen. Något år senare beslutade dåtidens politiker om medbestämmandelagen. 

Många av dagens arbetsmarknadslagar kom till på 70-talet och har snart har 40 år på nacken. De är anpassade efter ett Sverige där alla jobb och alla anställda på fabriken var utbytbara. Men så ser inte Sverige ut i dag. På dagens moderna arbetsmarknad är såväl företagen som löntagare i behov av att snabbt ställa om, att utvecklas och av enskildas kompetens. 

När företag tvingas göra neddragningar är dagens om ”sist-in-först-ut”, där anställningstid är avgörande, förlegad och orättvis.

De som har bäst kompetens för de arbetsuppgifter som kommer finnas kvar i företaget är de som bör få behålla jobbet vid neddragningar. Då kan företagen bemannas så att kompetensen blir den bästa möjliga.  

Det var därför Liberalerna drev igenom förändringar av arbetsrätten i Januariavtalet. En utredning om vilka förändringar som behövdes togs fram. Den föreslår att kompetens skulle värderas högre vid uppsägningar, att det skulle bli billigare att säga upp personer som missköter sig och det skulle bli enklare att ställa om mitt i arbetslivet. Detta är förslag som är viktiga för jobben, företagen och alla som arbetar. Arbetsmarknadens parter gavs möjlighet att förhandla fram en uppgörelse.

Men om parterna inte kom överens så skulle utredningen i sin helhet genomföras. Att genomföra las-utredningen var en förutsättning för att Januariavtalet kom till, och det är en förutsättning för att det ska fortsätta.

Dagens arbetsmarknad stänger ute unga och utrikes födda. Vi behöver moderna regler som gör att fler kommer i arbete och som är rättvisa när kompetens värderas högre. Då duger inte ett 40 år gammalt regelverk.


Gulan Avci, arbetsmarknadspolitisk talesperson (L)
Mats Persson, ekonomisk-politisk talesperson (L)


Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.