Att uppröra är en av konstens uppgifter
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Uppdaterad 2011-03-11 | Publicerad 2009-05-13
Nu ställer Anna Odell ut sitt verk ”okänd kvinna” där hon fejkade sin egen psykos under ett dygn. Det är nog utan tvekan ett av de mest omdiskuterade konstverken under senare år. Anna Odell använde sig av ett journalistiskt grepp när hon skulle visa att psykvården är en total maktfullkomlig institution. Tvångsinta, tvångsmedicinera och spännband är några metoder hon ville belysa. Anna Odell lurade alla med sin spelade psykos och när det väl uppdagades var upprördheten stor.
Det finns anledning att fundera över varför folk blev så förbannande och varför hennes konstnärliga grepp väcker så stora diskussioner också inom journalistiken. Wallraffa är något som sker ofta inom media. Nyligen var det radioprogrammet Kaliber som lät tre reportrar i tre månader med dolda mikrofoner utge sig för att vara Sverigedemokrater.
Konst som väcker känslor och tankar är något vi bör uppmuntra och vara glada åt. Framför allt är det väl en av konstens uppgifter.
Förhållandena som Anna Odell ville spegla inom psykvården önskar jag att någon journalist för länge sedan hade tittat närmare på. Utsatta människor i en utsatt situation, vem för deras talan?