F-kassan kränker sjuka – och gör dem sjukare

Läkare: Er myndighetsutövning är ett välfärdsbrott

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Uppdaterad 2019-06-18 | Publicerad 2019-03-28

Något är fel, väldigt fel. Myndighetsutövningen inom Försäkringskassan har förändrats radikalt och det förekommer allt fler bevis på att hanteringen är både rättsosäker och amatörmässig, skriver Margaretha Lööf-Johanson, Specialist i allmänmedicin.

DEBATT. Det kan inte vara så här det var tänkt att sjukförsäkringen skulle fungera.

I tre års tid efter Försäkringskassans nya arbetssätt har distriktsläkare arbetat i motvind med att ge människor deras rätt att få en trygg försörjning när de blir sjuka.

Sjukintygen ifrågasätts ibland med rätta, men på senare tid på det mest ofattbara sätt. ”Beskriv i rummet hur sjuk patienten är”. Det är ingen konst om det är ett benbrott eller en pågående hjärtinfarkt. Men det som inte syns accepteras oftast inte.

Hur ska man beskriva utmattning när patienten sitter i besöksstolen och anstränger sig för att berätta hur det är? Eller hur beskriver man en svår smärta som är behandlad med värkmediciner? Röntgenutlåtande och tid för operation är inte tillräckliga bevis för Försäkringskassan.

Mitt uppdrag som läkare är att intyga om sjukdomen utgör ett arbetshinder och inte hur personen bär sig åt vid besöket. Ofta ifrågasätter jag om det finns en rättssäkerhet för patienterna och ibland upplever jag att det sunda förnuftet övertagits av en fyrkantighet som är ovärdig ett välfärdssamhälle.

De som är svaga på grund av sjukdom har i dag små möjligheter att få hjälp av sjukförsäkringen. Kvinnor har högre sjuktal än män och vi vet att ohälsa är en klassfråga. Ju lägre lön, desto sämre hälsa. Att bli utan ersättning när man är sjuk gynnar inte tillfrisknandet eftersom man har fullt upp med att bli frisk.

Det är vanligt att de som fått avslag på sin sjukskrivning upplever sig kränkta av Försäkringskassans bemötande. En del går tillbaka i arbete men blir efteråt försämrade. Ett avslag från Försäkringskassan leder ofta till en begäran om försörjningsstöd från socialen i kommunen men det med ges inte om man är sjuk, eftersom man ska vara sjukskriven då.

Beslutsprocessen inom Försäkringskassan är allt för långdragen och under tiden har den sjuke ingen ersättning. Ett första avslag på sjukersättning kan leda till en till tre månaders försening av besked om man får några pengar eller ej. Hur klarar man av att samtidigt både lösa försörjning och tillfriskna?

Många försämras när breven med ifrågasättanden kommer från Försäkringskassan. En del har inte ens ork att läsa eller förstå, i synnerhet vid utmattningstillstånd. Papperen blir liggande utan åtgärd eller överklagande. Den enskilde ska både bevaka sin SGI (sjukpenninggrundande inkomst) och överklaga i tid. Det är tillräckligt att återhämta sig och försöka komma åter i arbete.

Alltmer ofta får vi begära personligt ombud från kommunen som hjälp för att bevaka sjukas rättigheter gentemot Försäkringskassan som myndighet. Sjukförsäkringsminister Annika Strandhäll har uttalat att ingen ska falla mellan stolarna i välfärdssystemet när man är sjukskriven.

Problemet är så stort att en nationell samordnare är tillsatt för att se över systemets brister.

Vi distriktsläkare tvingas besvara förfrågningar och fördjupningar i intygsskrivandet trots att fakta ofta finns på bordet. Det tar tid och tränger undan läkartider för dem som bäst behöver vård på Hälsocentralerna.

Läkarförbundet anser att Försäkringskassan ska kompensera sjukvården för kostnader som uppstår i samband med intygsskrivande som tar lång tid. Intyg till Försäkringskassan kan inte vara en fri nyttighet som det är i dag. Försäkringskassan bidrar därmed med sina krav att resurserna minskar i vården. När patienten är sjuk vill vi som distriktsläkare göra allt som går för att rättmätig ersättning skall betalas ut direkt.

Försäkringskassans nuvarande handläggning av sjukförsäkringen styrs inte av grundläggande trygghetsbehov vid sjukdom och inte heller av hur sjukligheten ser ut i samhället. Den styrs i stället av målbilder om hur många procentandelar av befolkningen som får vara sjukskrivna, respektive få sjuk- eller aktivitetsersättning i förhållande till den budget som är avsatt.

Tänk om samma målbild med begränsad procentandel skulle gälla för hur många barn som får gå i skolan? Det finns ingen vetenskaplig analys som ligger till grund när man satt målen för ohälsotalen, de är helt enkelt inte anpassade till sjukdomsutvecklingen.

De borde i stället vara kopplade till det aktuella sjukdomsläget och hur många som är eller blir sjuka och av vilka diagnoser.

Ohälsotalen styrs alltså politiskt och inte utifrån människors faktiska hälsa och sjukvårdens och Försäkringskassans förmåga att bistå i vård och rehabilitering. Under regeringen Reinfeldt togs cirka 70 miljarder ut ur sjukförsäkringen för att bekosta jobbskatteavdraget. Dessa pengar har inte återförts och underskottet till försäkringen har, med den kostnadsutveckling som varit, sjunkit ytterligare sedan dess.

Det är i första hand vi i primärvården som arbetar med att sjukskriva patienter. När jag har skrivit ett sjukintyg är det inte till mig Försäkringskassans handläggare vänder sig om det ska ske ett avslag för att intyget är för tunt.

Det är jag som skrivit sjukintyget och då borde Försäkringskassan vända sig till mig om man inte är nöjd med intyget och därför avser att avslå ansökan.

Nuvarande hantering är ovärdig mot läkarna och patienterna. Intyget hanteras på ett rättsosäkert sätt enligt min erfarenhet och hålls emot en sjuk och försvagad person och dennes rätt till ersättning. Kommunikationen om eventuella brister ska inte ske med den sjuke.

Något är fel, väldigt fel. Myndighetsutövningen inom Försäkringskassan har förändrats radikalt och det förekommer allt fler bevis på att hanteringen är både rättsosäker och amatörmässig.

Regelverket ska givetvis följas i besluten, men vart tog utrymmet för rim och reson vägen, utrymmet för personligt omdöme och ansvar? Otaliga patienter vittnar om hur ovärdigt de blir behandlade av handläggare inom Försäkringskassan.

Möjligheterna för kriminella att utnyttja bland annat socialförsäkringssystemen har stramats åt och brotten går under benämningen välfärdsbrott. Det är utmärkt.

Men jag menar att det också är ett välfärdsbrott när människor hamnar i fattigdom på grund av att de är sjuka och dessutom blir kränkta av skadlig myndighetsutövning.


Margaretha Lööf-Johanson, Specialist i allmänmedicin


Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.