Vår journalistik hotad om regeringen backar
Debattörerna: Producentansvar för returpapper skulle kosta tidningsbranschen 465 miljoner om året
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Publicerad 2020-11-23
DEBATT. Fler än 600 000 svenskar läser tryckta kvällstidningar en vanlig dag. De läser de senaste nyheterna, om hur försöken med coronavaccin kommer närmare en lösning, granskningar av politiker och Sveriges sämsta hemtjänst och de läser långa reportage från Sverige, USA och Kina. Men också tester av de säkraste vinterdäcken, hur det går för skidlandslaget och recensioner av de hetaste böckerna.
Det är läsning och journalistik som nu är hotad.
En dramatisk samhällsutveckling i Sverige och världen gör att intresset för kvällstidningarnas journalistik är rekordstort. Men samtidigt är de ekonomiska utmaningarna tuffare än på länge. Konkurrensen om annonspengarna med internationella företag som Google och Facebook är stenhård och kostnaderna för att göra ambitiös journalistik dygnet runt över hela världen är höga.
Om starka lobbyingkrafter får som de vill kommer kvällstidningar och andra tidningar och tidskrifter att få en extra kostnad på cirka 465 miljoner kronor om året. En kostnad som uppstår om regeringen går emot sitt tidigare besked och en statlig utrednings förslag om att ta bort producentansvaret för returpapper från journalistiken.
En halv miljard kronor är mycket pengar för en bransch där nyhets- och samhällsjournalistikens totala annonsintäkter mer än halverats sedan 2008.
För en dagspress som enligt Myndigheten för press, radio och tv just genomlevt sina två ekonomiskt sämsta år sedan mätningarna började för mer än 40 år sedan.
För en bransch som 2020 möter än större utmaningar än tidigare med att få intäkter och kostnader att går ihop bland annat då företagen krymper sina annonsköp och färre läsare vågar till kiosken för att köpa tidningen i rädsla för viruset.
Om ansvaret för returpapperet hamnar på tidningsföretagen stympas möjligheterna att sälja tryckta tidningar ytterligare. Det blir ännu svårare för många redaktioner – inte minst de små lokaltidningarna – att fortsätta att informera sina läsare, granska vad som händer på orten och i det lokala kommunhuset.
Kvällstidningarna får det svårt att vara ute i Sverige och världen, att vara på plats på idrotts- och kulturarenor. Och det blir färre som kan delta i debatten i tidningarnas spalter.
För i praktiken betyder den extra kostnaden färre tryckta tidningar. Det blir färre nummer per vecka och sämre möjligheter för miljoner läsare att följa med i samhällsutvecklingen.
I dag läser de allra flesta Aftonbladet och Expressen/KvP/GT i mobilen eller vid datorn. Men många väljer fortfarande att läsa sina nyheter i pappersform. De gör det för att de vill läsa en tryckt tidning, gillar formen och sammanfattningen och känner sig mest bekväma med det. Eller så läser de tryckta tidningar för att de saknar tekniken eller en tillräckligt bra fast internetuppkoppling. Skälen är många.
Nu under coronapandemin har vi gjort det enklare att få sin tryckta kvällstidning hem till brevlådan. Det är en tjänst som snabbt blivit populär.
Den har gjort det lättare för flera av våra mest trogna läsare att fortsätta läsa sin tidning samtidigt som de följt Folkhälsomyndighetens rekommendationer.
Den tryckta tidningen fortsätter att spela en viktig roll för många läsare.
Tidigare i år gav miljöminister Isabella Lövin samt kultur- och demokratiminister Amanda Lind tydliga regeringsbesked om att producentansvaret för returpappersinsamlingen inte skulle drabba journalistiken.
Nu är det viktigt att regeringen står vid sitt ord och att utredningens förslag blir verklighet. För frågan om producentansvar handlar inte bara om att återvinna papper. Det handlar också om rätten om att hålla sig informerad och om demokrati i hela landet.
Lena K Samuelsson, chefredaktör och vd Aftonbladet
Klas Granström, chefredaktör Expressen och affärsområdeschef Expressen Lifestyle