Barnen förlorar sin livlina i coronatider
12 barnrättsorganisationer: Riskerar psykisk ohälsa, ökat våld och otrygghet i hemmet
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Publicerad 2020-06-28
DEBATT. Som i många andra kriser är det samhällets mest utsatta individer som drabbas hårdast. Även om barn och unga generellt tycks löpa mindre risk att drabbas av själva viruset covid-19, är konsekvenserna av pandemin för barn och unga, många och allvarliga.
När samhällen stänger ner, när social distansering och karantän krävs för att hindra smittspridning bland framförallt äldre och vuxna, drabbas även barnen.
Vi som har samlats bakom denna artikel är mycket oroade över de många negativa konsekvenser som covid-19 pandemin för med sig för barn. Både i Sverige och globalt. Både nu och på längre sikt. Sveriges och världens regeringar, ledare i näringsliv och i övriga samhället behöver agera nu då denna globala hälso- och samhällskris annars riskerar att omvandlas till en global barnrättskris.
Barn som av olika anledningar redan lever i olika former av social utsatthet, riskerar att drabbas än mer och inte minst i samhällen med svaga eller inga sociala skyddsnät. Vi ser oroande tecken på att barnadödligheten ökar liksom att fattigdomen ökar globalt. Över 86 miljoner fler barn riskerar att leva i fattigdom vid årets slut om vi inte agerar nu.
Enligt siffror från FN har över 1.5 miljarder barn drabbats av skolstängningar. Detta drabbar särskilt hårt de barn som lever i samhällen och familjer utan möjlighet att ta del av undervisning på distans. Den digitala klyftan har blivit än tydligare under pandemin. Förutom att berövas sin rätt till utbildning som central komponent för möjligheten att öka sina livschanser, går miljontals barn miste om sitt enda mål mat om dagen när skolan håller stängt.
Vi vet också av tidigare skolstängningar att många barn och särskilt flickor, aldrig kommer tillbaka till skolan igen. Det finns även oroande signaler om att barnäktenskap och könsstympning ökat i kölvattnet av pandemin. Liksom att sexuell exploatering och övergrepp på internet samt våldsutsatthet i hemmet ökar i tider av karantän och social distansering.
Även rätten till grundläggande hälso- och sjukvård står på spel. Så många som 117 miljoner barn i 37 länder går för närvarande miste om sitt mässlingsvaccin då pågående vaccinationsprogram stoppats. Samtidigt saknar en stor del av världens barn möjligheten att hålla en god hygien på grund av bristen på rent vatten och sanitet. För barn i flyktingläger är läget extremt akut.
Konsekvenserna för barn i Sverige är också allvarliga.
Barn som annars lever i social utsatthet förlorar sin dagliga kontakt med viktiga och trygga vuxna som de normalt har som sina ”livlinor” i skolan, hos grannen eller på fritiden. När barn som lever i fattigdom får se sin familjs ekonomi haverera somnar de med oro för vräkningar, utmätning och hemlöshet som direkt följd.
Även i Sverige förlorar barn sina dagliga mål mat i skolan och riskerar att lägga sig hungriga. Barn som lever i trångboddhet med begränsad tillgång till hemdatorer och internet får svårt att hänga med i skolarbetet, med stor oro över skolresultat och hopplöshet inför framtiden som följd.
När barn som lever i dysfunktionella familjer med våld, missbruk eller andra sociala svårigheter i högre grad lever i instängda hemmiljöer/karantän, riskerar deras vardag att bli än mer socialt utsatt, med risk för psykisk ohälsa, ökat våld och otrygghet i hemmet som följd.
För många som lever ständigt påpassade blir det omöjligt att ens ringa eller chatta och be om hjälp. Denna ökade sociala utsatthet gäller även på nätet där barn nu löper större risk att bli villebråd för förövare och i värsta fall offer för sexuella övergrepp.
Barn är alltid beroende av hur väl vi vuxna förmår möta deras behov i de samhällen som barnen föds och växer upp i. Det är detta som FN:s konvention om barnets rättigheter (Barnkonventionen) kräver av ratificerande stater att säkerställa.
Vi kräver därför att barnkonventionens efterlevnad ges högsta prioritet och att barnrättskonsekvensanalyser av pandemins akuta och långsiktiga effekter för barn och unga genomförs lokalt, regionalt, nationellt och även internationellt kopplat till bland annat biståndet och handelsfrämjandet.
I detta analysarbete är det viktigt att involvera barn och unga själva liksom barnrättsexpertis, berörda professioner samt representanter från civilsamhälle och forskning. Det är med barns bästa som med vilken annan utrednings- och beslutsprocess som helst. Det krävs systematiska och inkluderande analyser för att synliggöra behov, brister och möjligheter.
De globala hållbarhetsmålen och Agenda 2030 handlar om att investera i en hållbar framtid som inte lämnar någon efter utan tvärtom ställer om för en långsiktigt hållbar framtid. Alla barn har rätt att få utvecklas till sin fulla potential.
För det enskilda barnets bästa och även till det bästa för samhället. En ordentlig samhällsanalys, utifrån barns behov och rättigheter i enlighet med barnkonventionen och FN:s Global Compacts barnrättsprinciper för företag, kan bidra till att tydliggöra vilka steg som behöver tas för att möjliggöra detta.
För att vi inte ska tappa år av viktiga framsteg på områden globalt och nationellt vad gäller till exempel barnadödlighet, barnfattigdom, utbildning, vaccinationer, arbetsvillkor i leverantörsled eller insatser mot sexuella övergrepp och våld, krävs nu handling i form av ett investeringspaket och en särskild satsning riktad till barn och unga.
Vi har allt att vinna på att agera snabbt och i partnerskap med varandra. Sverige var ett av världens första länder att förbjuda barnaga och att ratificera barnkonventionen som sedan årsskiftet även utgör svensk lag.
Vi hoppas att Sveriges fortsatt ska visa på ledarskap för barns bästa och rättigheter. Vi ser fram emot en nära dialog med regering och övrigt samhälle för att tillsammans säkra att barnets rättigheter och behov sätts i centrum av den framtid som redan börjat.
Det handlar om att sätta barns bästa som styråra för “Build Back Better”-agendan. Genom att satsa på barnen i vår samtid vidrör vi även framtiden.
Magnus Jägerskog, generalsekreterare, BRIS
Anna Karin Hildingson Boqvist, generalsekreterare, Ecpat
Omid Mahmoudi, verksamhetsledare, Ensamkommandes förbund
Susanne Carlzon, verksamhetschef, H M Drottning Silvias Stiftelse – Care About the Children
Elin Hågeby Caicedo, generalsekreterare, Maskrosbarn
Sara Revell Ford, generalsekreterare, Mentor Sverige och Mentor International
Mariann Eriksson, generalsekreterare, Plan International Sverige
Helena Thybell, generalsekreterare, Rädda Barnen
Anna-Karin Hennig, tf generalsekreterare, Scouterna
Anna Ernestam, generalsekreterare, SOS Barnbyar
Pernilla Baralt, generalsekreterare, UNICEF Sverige
Paula Guillet de Monthoux, generalsekreterare, World Childhood Foundation
Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.