Nu växlar svensk polis upp mot sexualbrotten

Rikspolischefen och Noa: Vi ska kraftsamla på samma sätt som mot gängvåldet

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Publicerad 2020-06-15

Vi vill se en kraftsamling i samhället mot brott mot särskilt utsatta, på samma sätt som vi sett har skett mot skjutvapenvåld och sprängdåd. Några av brottstyperna som ingår i satsningen är våldtäkter, brott i parrelationer och vålds- och sexualbrott mot barn, skriver Anders Thornberg och Mats Löfving.

DEBATT. Liv ska räddas, våldet ska minska, rädsla ska bytas mot trygghet och fler förövare ska ställas till svars. Det är målet med den långsiktiga satsning som polisen nu bygger upp inom brottsområdet särskilt utsatta brottsoffer.

De här brotten är bland de värsta som finns i samhället och är ett av de mest prioriterade brottsområden. Några av brottstyperna som ingår i satsningen är våldtäkter, brott i parrelationer och vålds- och sexualbrott mot barn.

Under senare år har polisen förbättrat sitt utredningsresultat inom detta område. Allt fler brott utreds och fler brott klaras upp. Förra året överlämnade polisen över mer än 1 000 våldtäktsärenden till åklagare för vidare prövning. Det är fler än någonsin tidigare.

Samtidigt är dessa brott svåra att klara upp. En rapport från Brottsförebyggande rådet (Brå) visar att närmare hälften av alla anmälda våldtäkter saknar förutsättningar att klaras upp. Bevisläget är ofta för tunt. Enligt Brå är det är inte möjligt att kraftigt öka andelen anmälda våldtäkter som leder till fällande dom – oavsett hur bra polis och åklagare arbetar. Men det finns ändå utrymme för förbättringar, inte minst vad det gäller utredningsarbetet och tidig bevissäkring.

I samhällsdebatten är det mycket fokus på gängbrottsligheten. Samtidigt dödas årligen närmare 20 kvinnor av en man i en nära relation. Det anmäls cirka 60 000 brott mot särskilt utsatta brottsoffer. Vi arbetar nu för att sätta ännu mer fokus på denna brottslighet och på de som drabbas av den.

Nu i dagarna inleder Polismyndigheten en informationsinsats för att visa att polisen finns redo för de utsatta. Vi vill att fler kontaktar polisen om man är utsatt för eller misstänker att någon utsätts för våld i hemmet. Här ska vi nå ut med mer information om hur man bör gå tillväga.

Det här är allvarliga och grova brott med stora konsekvenser för de som utsätts. Brotten sker överallt i samhället och förekommer i samtliga samhällsklasser.

För att förstärka arbetet med särskilt utsatta brottsoffer beslutade vi förra året att satsa ytterligare över 300 miljoner kronor årligen. Det ger ytterligare cirka 350 årsarbetskrafter över hela landet inom brottsområdet. Till stöd för den förstärkta personalresursen bedriver polisen ett intensivt arbete, främst tillsammans med Åklagarmyndigheten, för att utveckla bland annat utredningsmetodik, forensiska åtgärder och förhörstekniker.

Det är viktigt att alla, från första patrull på plats till de specialiserade utredarna, kan utredningsmetodiken och använder sig av den.

Polismyndigheten ser också behov av lagstiftningsåtgärder. Vi vill bland annat att minimistraffen för fridskränkningsbrotten höjs och har föreslagit detta för regeringen.

En utredare har fått i uppdrag att med utgångspunkt i Polismyndighetens förslag analysera och lämna ett förslag på sådan höjning. Vidare har en utredare har föreslagit att förbudet mot beslag av vissa meddelanden mellan närstående ska avskaffas. Förslaget bereds för närvarande i Regeringskansliet. Det är angeläget att dessa förslag genomförs.

Just nu utreds också kommunernas ansvar för det brottsförebyggande arbete. Kommunernas roll är mycket viktig för att förebygga brott. Kommunen möter i sina verksamheter barn och kvinnor i skolan, vården och socialtjänsten och spelar även en viktig roll för samverkan mellan myndigheter och civilsamhället.

Ett effektivt brottsförebyggande arbete på lokal nivå är en förutsättning för att kunna rädda liv, minska våldet och skapa trygghet.

Polisen växlar nu upp för att komma åt förövarna, men fler aktörer behöver ta ansvar i frågan för att bidra till en samhällsutveckling som minskar brott mot särskilt utsatta brottsoffer.

Regeringen har tillsatt en parlamentarisk trygghetsberedning som ska analysera kriminalpolitiken och rättsväsendets förmåga att möta utmaningar inom det brottsförebyggande och brottsbekämpande området. Inom polisen hoppas vi att brott mot särskilt utsatta brottsoffer hamnar högt på trygghetsberedningens agenda. Arbetet för att motverka brottsligheten måste bedrivas på bred front av många aktörer. Brottsligheten kan inte enbart hanteras genom att rättsväsendets förmåga att utreda och lagföra brott ökar. Brott måste också förebyggas.

Från polisledningens håll är vi tydliga. Vi vill se en kraftsamling i samhället mot brott mot särskilt utsatta, på samma sätt som vi sett har skett mot skjutvapenvåld och sprängdåd. I Sverige ska alla vara trygga, oavsett var man bor eller vem man är.


Anders Thornberg, rikspolischef
Mats Löfving, stf rikspolischef och chef för nationella operativa avdelningen


Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.