Bra att tron har en särställning

De politiska partier som är mig allra mest fjärran är nog Folkpartiet och Kristdemokraterna. Det kan vara praktiskt att ha en sådan kompass. Jag vet till exempel på förhand att de ståndpunkter Folkpartiet redovisar troligen kommer att få mig att himla med ögonen och muttra om vulgaritet och populism. Och tycker Kristdemokraterna något så lär jag med största sannolikhet att tycka precis tvärtom. Det finns egentligen bara en enda fråga som jag håller med de här två partierna om: Att kristendomen bör behålla sin särställning i skolans religionsundervisning.

Jag förstår ärligt talat inte ens vad folk bråkar om. En vänsterpartist vid namn Rossana Dinamarca skrev i dagarna på Aftonbladet Debatt att det är obegripligt att det ens finns ett särskilt ämne som ger eleverna kunskap om olika religioner. Hon betraktar kristendomen som vilken ideologi som helst, och menar att bakgrunden till en tradition som julafton väl kan läras ut på historie- och samhällskunskapslektionerna.

Jag tycker tvärtom att det är bra att tron har en särställning. Den skall inte blandas ihop med fakta, med sådant som faktiskt har hänt. Och kristendomen är faktiskt inte som vilken annan ideologi som helst. Ingen skulle vara gladare än jag om den religiösa tron, som gjort människorna så mycket ont, bara kunde sägas vara en marginaliserad saga. Men så är det nu inte. Religiös tro är något som i allra högsta grad påverkar oss och vår kultur. Kristendomen genomsyrar hela vårt samhälle. Det skall självklart speglas i undervisningen.

När jag var barn inledde vi varje morgon med att sjunga en psalm, vår fröken lärde oss att "inte missbruka Herrens namn", och sista året i lågstadiet fick vi sätta upp en musikal med bibliskt tema. Så ser inte religionsundervisningen ut längre. Den syftar numera bara till att förbereda eleverna för det samhälle vi lever i. Rossana Dinamarca pratar om språktest för invandrare och burkaförbud, och försöker få det till att det på något sätt skulle vara främlingsfientligt att ge kristendomen en särställning framför andra religioner. Men det är ju precis tvärtom: Det handlar om att ge alla elever nycklar till det svenska samhället och hur det är uppbyggt.

På samma sätt som det inte är främlingsfientligt att ämnen som samhällskunskap, historia, geografi och språk lägger tyngdpunkt på det svenska så är det inte ett dugg märkligt att kristendomen får större utrymme än judendomen, islam, hinduismen, buddhismen och den där lilla sekten som spred ut giftig gas i den japanska tunnelbanan. Skolan syftar till att ge eleverna kunskap om, och förståelse för, det samhälle vi lever nu. Den kunskapen och förståelsen är ett måste – inte minst om man vill kunna påverka och förändra sin omvärld.

Följ ämnen i artikeln