S-politiker: Vi säger nej till nya lagarna
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Uppdaterad 2016-06-22 | Publicerad 2016-06-21
Debattörerna: Vi förväntar oss mer av en feministisk regering
DEBATT. I dag röstade riksdagen om den nya asyllagstiftningen som föreslagits. Den innebär bland annat försvårad familjeåterförening från och med 20 juli i år. Vi har förståelse för att svåra situationer kräver svåra beslut.
Besluten om bland annat försvårad familjeåterförening avskaffar dock en av få lagliga vägar in i Europa, och drabbar kvinnor och barn extra hårt. Det är helt fel väg att gå.
Sedan mitten av 2015 har antalet människor på flykt i Europa ökat dramatiskt. Hundratusentals människor kom till Sverige under förra året, till följd av krig och förföljelse. Det är mot bakgrund av detta regeringen lagt om sin migrationspolitiska inriktning. Många länder i Europa har under den senaste tiden visat på bristande solidaritet, och har trots fattade beslut på EU-nivå inte mottagit fler än ett, i sammanhanget, fåtal människor. Sverige har länge varit ett land som välkomnat många, även under den senaste tidens humanitära katastrof.
De nya förslagen innebär att det kommer bli svårare för familjer att återförenas. Förutom det ytterligare trauma det innebär att inte kunna få vara med sin familj efter att ha flytt krig, och det faktum att detta lär påverka möjligheterna för människor att starta sina nya liv i Sverige, slår besluten extra hårt mot kvinnor och barn.
Många familjer har låtit männen göra den livsfarliga resan över Medelhavet i hopp om att kvinnorna och barnen kan ta en laglig väg senare genom anhöriginvandring. Med de nya besluten täpper Sverige till en av de få lagliga vägar som fanns in i Europa.
Detta beslut och konsekvenserna står i kontrast till den uttalade feministiska politiken. Alla politiska beslut bör förstås utifrån vem som drabbas, och den nya migrationspolitiska linjen drabbar i oproportionerlig grad kvinnor.
På EU-nivå ser vi tydligt att förslagen är kontraproduktiva. Ansvaret för flyktingar bollas emellan länder med skärpt lagstiftning som verktyg för att avskräcka. Det leder till ett ”race to the bottom” – en tävling i vem som kan ha strängast flyktinglagstiftning. Förlorarna är alla de människor som tvingats på flykt på grund av krig, våld och förföljelse. Kvinnor är extra utsatta på flykt, genom att de ofta har mindre makt över sin situation och sina tillgångar, sämre ekonomiska möjligheter, och löper större risk för att utsättas för sexuellt våld. Med Sveriges nya flyktingpolitik blir kvinnorna och barnen dubbla förlorare.
Det som framför allt behövs är ett större ansvarstagande från samtliga europeiska länder. Tillsammans kan vi hantera även denna situation.
Vi tror dock att Sverige, med den nya flyktingpolitiken, inte kommer bidra till utan tvärtom motverka att situationen förbättras. Förutom att länderna som inte velat ta ansvar nu använder Sverige som exempel för att visa på att man inte kan ta emot flyktingar, kommer besluten om förvårad familjeåterförening inte leda till en effekt i form av att färre söker sig hit. Flyktingar lämnar nämligen inte sina hemländer för att det lockar, utan för att de är tvungna.
Vi frågar oss för vem man fattar de här besluten? Det är uppenbart att de inte är för de miljontals människor som flyr. Det är beklagligt att Sverige nu antar denna nya lagstiftning. Vi, liksom flera människorättsorganisationer, civilsamhällesorganisationer och myndigheter, är mycket kritiska till de nya besluten.
Vi vill se fler lagliga vägar in i Europa, ett ökat ansvarstagande och ett fokus på att hjälpa människor på flykt.
Vi förväntar oss mer av den feministiska regeringen.
Anna Hedh
Europaparlamentariker (S)
Lisa Enquist
SSU:s jämställdhetspolitiska talesperson
Häng med i debatten och kommentera artikeln – följ Aftonbladet Debatt på Facebook.