Hellre fler bostäder än billiga luncher
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Uppdaterad 2015-02-19 | Publicerad 2015-02-18
Målarförbundet & Elektrikerna: Återställd krogmoms ger utrymme för investeringar
För första gången sedan 1950-talet styr Socialdemokraterna landet i en koalitionsregering. Det innebär naturligtvis kompromisser. Det var dock fler än vi som reagerade med stor förvåning på att sänkningen av krogmomsen blev kvar i regeringens första budget, som dock röstades ned under stor turbulens.
Denna förvåning var inte bara stor för oss inom arbetarrörelsen utan också i det gröna lägret. Det finns nämligen många invändningar mot denna reform.
En av Alliansregeringens käpphästar var att sänka priset på arbete, för att långsiktigt öppna upp för en låglönemarknad. De saknade en aktiv arbetsmarknadspolitik, och såg arbetslöshet som ett problem för individen snarare än ett samhällsproblem. Det finns arbeten bara priset är det rätta, var budskapet. Sänkningen av a-kassan, fördyringen av det fackliga medlemskapet, sänkningen av arbetsgivaravgiften för anställning av ungdomar och sänkningen av krogmomsen hade samma mål, att pressa ner priset på arbeten med hjälp av statliga subventioner.
Det var naturligt att Socialdemokraterna i valet 2014 lovade att återställa krogmomsen – det var en kostsam reform som gav väldigt liten sysselsättningseffekt. Reformen kostar 5,4 miljarder årligen. Enligt Konjunkturinstitutet, KI, kostar varje jobb 1,35 miljoner och de gav dessutom väldigt små effekter på tillväxt eller samhällsnytta.
Investeringar i bostäder och vår infrastruktur ger helt andra effekter. En miljard i investeringar sysselsätter genast 1000 personer – ett jobb per investerad miljon kronor. Tillväxteffekterna blir så oerhört mycket starkare. Förutom att antalet arbetade timmar ökar så underlättar investeringar i infrastrukturen produktivitetsökningar.
Enkelt uttryckt: samhällsnyttan av att servera dagens rätt några kronor billigare till lunchgäster är oändligt mycket lägre än att se till våra barn får någonstans att bo.
Det var därför obegripligt att Socialdemokraterna valde att gå sin regeringspartner till mötes och behålla krogmomsen. Att regeringen valde detta framför investeringar i exempelvis järnvägen som både är mer tillväxtdrivande och samtidigt klimatsmart är oerhört märkligt.
För några veckor sedan presenterade finansminister Magdalena Andersson (S) regeringens ekonomiska prognos för de närmsta åren. Budskapet var dystert. De offentliga finanserna visar på underskott och tillväxten blir svagare än tidigare bedömningar. Mantrat om att det inte finns något utrymme för ofinansierade reformer upprepades. Skatter måste höjas eller utgifter minskas.
Regeringen har här, genom krogmomsen, över fem miljarder årligen som skulle kunna användas till klimatsmarta investeringar i järnvägs- och bostadssektorn. Medel som ryms under utgiftstaken och som är tillgängliga redan i dag. En sådan omläggning skulle ge över 5 000 nya jobb och samtidigt bidra till en bättre miljö.
Visitas aggressiva mångmiljonkampanj ”Dubbelstöten” under valrörelsen lämnar också en bitter eftersmak. Kritiken om reformens tveksamma sysselsättningseffekter från tunga instanser som Institutet för Arbetsmarknadspolitisk utvärdering och Finanspolitiska rådet är andra viktiga faktorer att väga in.
Det är dags, för både socialdemokrater och miljöpartister, att slutgiltigt sätta ned foten. Är statliga subventioner till krogbesök verkligen viktigare än klimatsmarta och långsiktiga investeringar i infrastrukturen? Den rödgröna regeringens trovärdighet kring målsättningarna om EU:s lägsta arbetslöshet och grön tillväxt står på spel.
Jonas Wallin
Ordförande Elektrikerna
Mikael Johansson
Ordförande Målarförbundet