Personalen förlorarna i privat äldreomsorg

Kommunal: Sämre villkor och lägre löner slår också mot de äldre

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Publicerad 2022-01-25

Rapporten vi presenterar i dag visar att andelen som arbetar deltid och andelen som är visstidsanställda är högre inom privat driven äldreomsorg, samt att lönerna är lägre, skriver Malin Ragnegård, Kommunal.

DEBATT. Kommunal presenterar en ny rapport som visar att undersköterskor och vårdbiträden inom privat äldreomsorg har lägre löner och sämre anställningsvillkor än sina offentliganställda kollegor.

Rapporten ”Så mycket bättre?” visar att andelen som arbetar deltid och andelen som är visstidsanställda är högre inom privat driven äldreomsorg, samt att lönerna är lägre. Skillnaderna mellan driftsformerna har dessutom ökat över tid.

Andelen visstidsanställda inom kommunalt respektive privat driven äldreomsorg var 31 respektive 41 procent under år 2020. Vilket går att jämföra med hela arbetsmarknaden där andelen tidsbegränsade var 14 procent.

Andelen tidsbegränsat anställda inom äldreomsorgen har dessutom ökat jämfört med år 2008 då den var 25 procent inom den kommunala och 30 procent inom den privata. Det är en ökning med 6 respektive 11 procentenheter.

Utvecklingen går åt fel håll.

Lönestatistik från SCB visar dessutom att heltidsanställda inom den privat drivna äldreomsorgen har lägre grundlöner än de som arbetar i kommunal drift.

Denna skillnad har dessutom ökat över tid. 2008 tjänade en privatanställd 1 500 kronor mindre i månaden, 2020 är skillnaden 2 400 kronor.

Den genomsnittliga grundlönen är 26 200 kr/mån i kommunal drift och 23 800 kr/mån i den privat drivna äldreomsorgen.

Även andelen deltidsanställda är hög inom äldreomsorgen. Inom kommunalt driven äldreomsorg är fler än varannan deltidsanställd och inom privat driven äldreomsorg är så många som 7 av 10 deltidsanställda.

Trenderna skiljer sig dock om inom de olika driftsformerna. Inom den kommunalt drivna äldreomsorgen har andelen deltidsanställda minskat med 10 procentenheter sedan år 2008 medan den har ökat något inom den privat drivna.

Skillnaderna mellan privat och offentlig får inte bara konsekvenser för den anställda. Omsorgsforskningen har länge påtalat att personalens kompetens och hög kontinuitet är de viktigaste faktorerna för att skapa kvalitet i omsorgen.

Det går helt enkelt inte att komma runt att kvaliteten i äldreomsorgen hänger nära samman med personalens villkor. Så när det brister drabbas även brukarna.

När Coronakommissionen presenterade sitt delbetänkande var just arbetsvillkoren i äldreomsorgen en av de faktorer de pekade på. Kommissionen skriver bland annat att arbetsgivarna måste förbättra anställningstryggheten och personalkontinuiteten – till exempel genom att minska andelen timanställda.

En ny underlagsrapport till Coronakommissionen som släpptes i oktober visar att risken var högre att dö i covid-19 på boenden med högre personalomsättning.

Detta stämmer väl överens med det som Kommunal har pekat på. Underbemanning, varierande kompetens, stor personalomsättning och en hög andel otrygga anställningar skapar undermåliga förutsättningar att kunna leverera en äldreomsorg man kan lita på.

Allt pekar åt samma hål: det måste till politiska reformer och regleringar för att ge alla äldreomsorgsanställda jämlika förutsättningar oavsett driftsform.

Äldreomsorgens mål är rimligtvis att leverera så bra omsorg som möjligt. Därför borde fokus också läggas på detta. Nu är tillfället för politiken att agera. Inte minst på den kritik som riktas mot äldreomsorgen från regeringens Coronakommission.

Äldreomsorgen behöver starkare lagstöd, framför allt nationella bemanningsriktlinjer – och en långsiktigt hållbar finansiering.


Malin Ragnegård, förbundsordförande Kommunal


Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.