EU ska inte få vara Polens bankomat

L: En borgerlig regering måste slå tillbaka mot de som bryter mot demokratins principer

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Publicerad 2021-10-25

En liberal och borgerlig regering måste med kraft slå tillbaka mot den demokratiska tillbakagången och inskränkningar av de mänskliga rättigheterna inom EU och Polen, skriver Nyamko Sabuni, Arman Teimouri och Robert Hannah.

DEBATT. I dag reser vi till Polen för att för att med egna ögon och öron se och lyssna direkt till de som lever under ständigt förtryck i en hbtq-fri zon.

Vi vet inte om vi kommer in i området eller vilket bemötande vi får – men oavsett är resan ett sätt att sätta fokus på allas lika rättigheter och visa att de som lever i utsatthet inte är ensamma i sin kamp för ett inkluderande och tolerant Europa. 

Polen refereras ofta till som Europas mest homofoba land och det har nu gått två år sedan fler än hundra kommuner och städer, motsvarande en tredjedel av landet, utfärdade särskilda deklarationer för hur hbtq-frågor ska hanteras.

Deklarationen är inte juridiskt bindande men innebär i vissa fall att homosexualitet inte får visas öppet eller ens talas om i skolor.

Dessa områden har kommit att kallas hbtq-fria zoner och är ett av de tydligaste tecknen på hotet mot den liberala demokratin i Polen och Europa.

Varningssignalerna från Polen är många. Parallellt med angrepp mot htbq-personer krymper utrymmet för fria medier, akademin och civilsamhället snabbt samtidigt som aborträtten är på väg att försvinna.

Vi kan inte stå bredvid och se på när detta sker bara 20 mil söder om Sverige. 

Då den nuvarande regeringen alltför ofta framstår som motvilliga européer vill Liberalerna åter placera Sverige i Europasamarbetets kärna.

Ett medlemskap i EU ska förutsätta ett ovillkorligt försvar av mänskliga rättigheter och för den som inte gör det måste konsekvenserna vara kännbara.

Den polska regeringens agerande får inte gå obemärkt förbi och därför presenterar Liberalerna tre förslag för att öka trycket på länder som går i en antidemokratisk riktning. 

  1. EU är ett samarbete, inte en bankomat
    I dag är EU:s sanktionsmöjligheter för svaga och långsamma. I budgeten fram till 2027 är 121 miljarder euro öronmärkt till Polen, trots att landet upprepade gånger visat att de inte respekterar EU:s värderingar och principer.
    När detta sker måste EU vidta skarpa och riktade åtgärder – inte minst ekonomiskt vilket hittills visat sig vara effektivt. Liberalerna föreslår därför att EU skapar ett snabbspår för granskning av Polen och tillåts att snabbare frysa fler utbetalningar tills det att respekten för allas lika värde återupprättats.
  2. Sverige ska leda arbetet för att stärka demokratin i EU
    Liberalerna vill att Sverige under sitt ordförandeskap i ministerrådet 2023 ska ta initiativ till ett särskilt toppmöte om rättigheter, demokrati och rättstatlighet inom unionen.
    Den ska möjliggöra snabba och kraftfulla åtgärder för att exempelvis värna medias oberoende, stärka EU:s byrå för grundläggande rättigheter och skyddet för hbtq-personer.
  3. Uteslutning av medlemsländer ska bli ett alternativ
    Liberalerna vill i första hand att Polen ändrar sig och förtjänar sitt medlemskap i EU, till dess ska stödet till de aktörer som arbetar för ett öppet och inkluderande Polen fortsätta oavbrutet.
    Det finns tydliga ljusglimtar men vi är samtidigt tydliga med att ett land som inskränker grundläggande fri- och rättigheter inte har någon plats i EU. Därför vill vi göra det möjligt att under ordnade former kunna utesluta länder som inte följer demokratins principer.
    Och samtidigt omöjliggöra för andra länder, som också utvecklas i odemokratisk riktning, att hindra sådana uteslutningar.

Vi måste nu stå med alla de i Polen som demonstrerar för sin vilja att vara en del av det demokratiska Europa.

En liberal och borgerlig regering måste med kraft slå tillbaka mot den demokratiska tillbakagången och inskränkningar av mänskliga rättigheter i EU. Det är så vi värnar grundläggande medborgerliga rättigheter för alla. 


Nyamko Sabuni, partiledare (L)
Arman Teimouri, riksdagsledamot (L)
Robert Hannah, riksdagsledamot (L) 


Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.