Arbetarklassen offras av sin arbetsgivare
LO-distrikten: De måste gå till jobbet och utsätts där för livsfarlig smitta
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Publicerad 2020-04-29
DEBATT. Det är i slutänden ingen annan än arbetsgivarens ansvar att se till att arbetsplatsen är säker och i det ingår givetvis att skydda de anställda från smitta.
När myndigheterna uppmanar alla som kan att jobba hemma måste de flesta LO-medlemmar fortsätta att gå till jobbet. Utan transporter, livsmedelstillverkning och toalettpapper blir det moderna livet omöjligt. Utan mataffärer, förskolor och sophämtning stannar Sverige.
Arbetarna håller igång samhället och de står i frontlinjen i kampen mot viruset på våra sjukhus, äldreboenden och inom hemtjänsten. Och tyvärr gör de det allt för ofta utan tillräckligt skydd, med livet som insats.
SVT har avslöjat att den myndighet som ansvarar för arbetarnas säkerhet, Arbetsmiljöverket, har ändrat i sina rekommendationer efter att ha blivit påverkade av arbetsgivaren, Sveriges Kommuner och Regioner (SKR), utan att facket var med.
Det var strax innan påsk SKR kallade fyra myndigheter till ett möte med anledning av det så kallade Serafen-beslutet. Arbetsmiljöverket hade där slagit fast att personal måste ha både visir och munskydd vid allt patientnära arbete med Covid-19 smitta.
SKR fick myndigheterna att agera i två uttalanden som tydligt tonade ner betydelsen av beslutet, SKR var också med vid utformningen av texterna.
När SKR direkt påverkar myndigheter genom att skriva och utforma deras texter för att tona ner riskerna med exponering av smitta – då har vi inte längre oberoende myndigheter i Sverige.
Det här är faktiskt en rejäl skandal. Vi accepterar inte att LO:s medlemmar utsätts för vad som för en del är livsfarlig smitta, för att de gör sitt jobb. Smittskyddet måste få högsta prioritet och om SKR vill diskutera det med myndigheterna, då ska myndigheterna se till att facket är med.
Rätten till ett arbete måste också vara rätten till ett gott arbete. Ett arbete som ger trygghet och hälsa, inte otrygghet och sjukdom.
En hållbar arbetsmarknad kan inte heller bygga på att människor ska kunna ringas in efter behov – helt och hållet på arbetsgivarens villkor. Så ser det ut till stor del inom handeln, hotell- och restaurangbranschen och inom vården och omsorgen.
Otrygga anställningar gör att smittan sprids på våra arbetsplatser, de otrygga har inte valmöjligheten att stanna hemma, som fastanställda har, gör de det får de varken betalt eller sjuklön.
De senaste månaderna visar tydligt hur viktigt det är med en stark fackföreningsrörelse, att det endast är facken som står upp för sina medlemmar och skyddet på arbetsplatserna.
Det är många som har insett det och det är förstås glädjande. Det strömmar in nya medlemmar i LO-förbunden och det är bland annat för att det är väldigt tydligt att vi inte viker oss för påtryckningar från arbetsgivare eller politik.
Nu ska vi, genom praktisk handling fortsätta visa våra medlemmar att det är värt att vara med i facket. Nu är det tydligt att ensam inte är stark, och att en medlem i facket aldrig står ensam.
Christine Marttila, ordförande LO-distriktet Västsverige
Thomas Olsson, ordförande LO-distriktet Småland Blekinge
Mirja Räihä, ordförande LO-distriktet Stockholm
Krister Johansson, ordförande LO-distriktet Norra Sverige
Anna Eriksson, ordförande LO-distriktet Mellersta Norrland
Per-Ola Nilsson, ordförande LO-distriktet Skåne
Majlene Westerberg, ordförande LO-distriktet Mellansverige
Mats Eriksson, ordförande LO-distriktet Dalarna och Gävleborg
Per Lilja, ordförande LO-distriktet Örebro och Värmland
Thomas Klang, ordförande LO-distriktet Gotland
Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.